Posttraumatiskt stressyndrom – PTSD

Även om uttrycket ”tiden läker alla sår” till viss del är sant – människan har en otrolig förmåga till återhämtning – kan en obehaglig upplevelse sätta djupa spår. Posttraumatiskt stressyndrom, förkortat PTSD från engelskans Post Traumatic Stress Disorder, kan drabba personer som varit med om en traumatisk eller livshotande händelse.

För en person som drabbats av PTSD är det vanligt att återuppleva händelsen i form av flashbacks eller minnesbilder, få sömnsvårigheter och bli mer lättirriterad än tidigare, samt att undvika platser som påminner om den traumatiska upplevelsen.

I texten nedan förklarar vi de olika symtomen som karaktäriserar PTSD, vilka de bakomliggande orsakerna kan vara, när man bör söka hjälp och vilka behandlingsmetoder som finns tillgängliga.

PTSD Symtom

Vi kommer alla någon gång i livet vara med om obehagliga händelser. Rån, misshandel, en närståendes bortgång, naturkatastrofer, trafikolyckor och sexuella övergrepp är situationer som för de allra flesta upplevs som traumatiska. Efter att händelsen inträffat är det vanligt att uppleva någon form av stress eller ångest, såsom sömn- eller koncentrationssvårigheter. För de allra flesta avtar dessa symtom med tiden.

För vissa personer kvarstår dock symtomen och fortsätter att påverka livet negativt, trots att det gått flera månader eller t.om. år sedan händelsen inträffade. Nedan har vi listat de fyra kategorierna av symtom som en person med PTSD upplever. För att bli diagnostiserad med PTSD krävs minst ett symtom av återupplevelse och undvikande, samt två symtom av ångest och förändrade reaktioner/överdriven vaksamhet.

Återupplevelse av händelsen

  • Jobbiga minnesbilder från den traumatiska händelsen
  • Mardrömmar
  • En intensiv känsla av att återuppleva händelsen igen (flashbacks)
  • Panikkänslor vid minnen av händelsen

Att regelbundet återuppleva den traumatiska händelsen genom minnesbilder, mardrömmar, ”flashbacks” eller skrämmande tankar orsakar inte sällan problem i vardagen.

Symtomen sätts vanligtvis igång genom att personen på något sätt påminns om traumat. Detta kan dels vara genom egna tankar eller känslor, men även via yttre faktorer såsom platser, situationer eller objekt.

I samband med återupplevelse av händelsen är det heller inte ovanligt att drabbas av fysiska symtom som svettningar eller hjärtklappning.

Undvikande

  • Undvikande av platser, event eller saker som påminner om den traumatiska upplevelsen
  • Undvikande av tankar eller känslor som på något sätt är relaterade till den traumatiska upplevelsen

Eftersom det är obehagligt att återuppleva den traumatiska händelsen undviker personer med PTSD på ett eller annat sätt saker som kan trigga igång minnet. För en person som exempelvis varit med om en trafikolycka kan detta innebära att hålla sig borta från många olika former av transportmedlen såsom bilar, bussar, flygplan och tunnelbana.

Ångest och negativa tankar

  • Negativa tankar om en själv och/eller omvärlden
  • Starka skuldkänslor
  • Minskat intresse för aktiviteter över en längre period
  • Svårigheter att minnas den traumatiska händelsen (antingen hela eller delar av den)
  • En känsla av likgiltighet inför andra människor

Att uppleva stark ångest och negativa tankar under en längre period är en indikation på PTSD. Detta leder ofta till att personen känner sig isolerad och ensam.

Förändrade reaktioner och överdriven vaksamhet

  • Lättirriterad
  • Sömnproblem
  • Överdriven vaksamhet
  • Aggressiva utbrott
  • Självdestruktivt beteende – exempelvis ökad alkoholkonsumtion, risktagande i trafiken etc.
  • Koncentrationssvårigheter – t.ex. svårigheter att följa med i en film, glömska, problem att läsa texter osv.
  • Lättskrämd

Förändrade reaktioner och överdriven vaksamhet är automatiska reaktioner som sker utan att personen blir påmind om den traumatiska upplevelsen. Dessa reaktioner skapar oftast stora problem i vardagen, både för personen själv men även för nära anhöriga.

Kan symtomen skilja mellan olika personer?

Trots att minst ett symtom från de två första kategorierna och minst två symtom från de två sista kategorierna måste uppfyllas för att en person ska diagnostiseras med PTSD så finns det stora individuella skillnader. Exempelvis kan en person med PTSD lida av väldigt starka skuldkänslor kopplat till händelsen, bli aggressiv för småsaker, ha återkommande mardrömmar och undvika alla personer som påminner om den traumatiska upplevelsen.

För någon annan kan PTSD resultera i problem att koncentrera sig på jobbet, likgiltighet inför aktiviteter och andra människor, undvikande av tankar om den traumatiska händelsen och återkommande flashbacks.

PTSD kan även drabba barn och ungdomar och symtomen kan i dessa fall skilja sig från vuxna. Vanliga symtom för yngre barn (under sex år) är:

  • Oförmåga att prata
  • Sömnsvårigheter
  • Upprepning av händelsen genom lek – exempelvis genom att återkommande rita bilder av situationen
  • Sängvätning
  • Överdriven rädsla som inte funnits tidigare

Vad är orsakerna till PTSD?

Det finns ingen enkel förklaring till varför vissa personer drabbas av PTSD och andra inte. Klart är dock att det är en traumatiskt situation som ligger bakom. Detta kan antingen vara en enskild händelse såsom en olycka eller ett sexuellt övergrepp, eller en rad händelser som pågått under en längre tid – exempelvis mobbning eller återkommande misshandel i hemmet. Vad som är en traumatisk upplevelse är subjektivt och en situation som inte påverkar en person nämnvärt kan vara extremt obehaglig för någon annan. Det finns därför inga begränsningar för vilken typ av händelser som kan leda till PTSD.

En trolig bidragande faktor till att PTSD utvecklas är att personen inte bearbetat den traumatiska upplevelsen. Det är inte ovanligt att symtomen blir mer intensiva desto mer personen försöker trycka undan de obehagliga minnena.

PTSD riskfaktorer

Vem som helst som har varit med om en traumatisk upplevelse kan drabbas av PTSD. Speciellt stor är risken för personer som blivit utsatta för mobbning, misshandel eller sexuella övergrepp, varit med i en större olycka, deltagit i krig eller varit närvarande vid en katastrofsituation.

Enligt studier drabbas cirka 5 % av alla svenskar av PTSD någon gång under sin livstid. Kvinnor löper dubbelt så stor risk som män att drabbas. Forskarna tror dessutom att gener kan bidra till att vissa personer är mer benägna att utveckla PTSD än andra.

PTSD Behandling

Psykoterapi

Det finns ett flertal olika former av terapi som kan vara effektiva vid behandling av PTSD. Oavsett behandlingsmetod är det ytterst att terapin utförs av en legitimerad psykolog eller psykoterapeut. Precis som andra former av psykisk ohälsa kan en behandling som fungerar för en person vara fel för någon annan.

Den absolut vanligaste terapiformen är dock kognitiv beteendeterapi (KBT). I KBT arbetar patienten och terapeuten tillsammans med att behandla den traumatiska händelsen. Detta gör vanligtvis genom exponeringsbehandling och/eller kognitiv omstrukturering.

Om du vill du testa kbt online har Ahum utvecklat en app där du kan testa terapi via textmeddelanden. För 100 kr får du tillgång till ett privat chatrum under en hel vecka där du kan skriva med en psykolog om tex PTSD. Läs mer om appen här.

Exponeringsbehandling

I exponeringsbehandling lär sig personen med PTSD att kontrollera obehagliga situationer, tankar och känslor genom att gradvis utsätta sig för dem i en trygg miljö. Detta kan göras genom att exempelvis tänka på eller skriva om händelsen, eller att besöka platsen där händelsen inträffade.   

Kognitiv omstrukturering

Efter att ha varit med om en traumatisk upplevelse är det vanligt att ha negativa tankar och minnen kopplade till händelsen. Vissa personer tar på sig skulden för händelsen fastän det inte var deras fel. Andra har felaktiga minnen om vad som egentligen inträffade.

Kognitiv omstrukturering handlar om att bearbeta och förändra de negativa tankarna som är kopplade till den traumatiska upplevelsen och istället se händelsen på ett mer realistiskt sätt.

Medicinering

Om symtomen är väldigt starka eller om terapin på egen hand inte skulle vara effektiv finns även möjlighet för medicinering. Oftast används någon form av antidepressiva läkemedel som kan hjälpa personen med PTSD att kontrollera symtom som ilska, ångest och oro. Det finns även andra former av medicin som kan hjälpa mot exempelvis sömnlöshet och mardrömmar.

I regel är samtalsterapi dock det första steget och medicinering används i princip alltid som ett komplett till terapin.

Självhjälp för PTSD

Att på egen hand behandla PTSD kan vara väldigt svårt och är inget som rekommenderas. En professionell psykolog eller psykoterapeut kan ge en objektiv bedömning av dina symtom och ta fram en behandlingsplan som passar just dig. Genom Ahum kan du snabbt och enkelt hitta psykologer och psykoterapeuter nära dig med erfarenhet inom behandling av PTSD.

Under tiden som du går i terapi finns det dock ett antal saker du kan göra för att lättare kunna hantera dina jobbiga känslor och må bättre i allmänhet. Några exempel är:

  • Fysisk aktivitet
  • Sätta upp realistiska mål för dig själv
  • Försöka att spendera tid med andra människor
  • Prova på mindfulness

Fallet om Christopher

Christopher är en man i tjugoårsåldern som nyligen var med om en traumatisk upplevelse. Det var när Christopher var på vägen hem efter en kväll på krogen för några veckor sedan som han plötsligt blev stoppad av två okända män. Männen var beväpnade med kniv och hotade med att använda dem om Christopher inte gav ifrån sig alla sina ägodelar.

Efter rånet valde Christopher att gå raka vägen hem och berättade aldrig om händelsen för någon. Trots att han försökt förtränga vad som hände har minnen från den obehagliga upplevelsen börjat göra sig påminda under de senaste veckorna. Han har regelbundna mardrömmar om rånet och känner sig hela tiden på spänn. Dessutom håller han sig borta från alla platser som påminner honom om rånet och har helt slutat att ta promenader.

Efter att tillslut ha pratat med en nära vän om händelsen bestämmer sig Christopher för att uppsöka en psykolog. Under de kommande åtta veckorna går psykologen och Christopher tillsammans igenom händelsen, bit för bit.

De arbetar mycket med exponeringsbehandling och Christopher får stegvis lära sig att konfrontera sina rädslor och obehagliga minnen. Det är jobbigt till en början, men allteftersom veckorna går känner Christopher att han mer och mer börjar återgå till sitt vanliga jag igen.

Efter två månader i terapi har Christopher fått tid att bearbeta händelsen. Även om minnen fortfarande dyker upp så påverkar dem inte livet på samma negativa sätt som tidigare. Dessutom har han, under terapin, lärt sig flera tekniker att använda om jobbiga tankar och känslor skulle uppstå i framtiden.

När bör jag söka hjälp?

Precis som andra former av psykisk ohälsa bör du alltid söka hjälp om du har symtom som påverkar ditt liv negativt. En legitimerad psykolog eller psykoterapeut kan ge dig en objektiv bedömning av dina symtom och ge dig råd om hur ni kan arbeta för att komma till bukt med problemen.

Det enklaste sättet att hitta en psykolog nära dig är genom Ahums matchningstjänst. Efter att du svarat på ett kortare frågeformulär får du upp passande terapeuter i ditt område. Därefter väljer du en tid som passar dig för det första besöket.

Här kan du läsa mer om hur Ahums boknings- och matchningssystem fungerar

Menu