KBT-Kognitiv Beteendeterapi

Kanske har du någon gång i psykologisammahang hört uttrycket ”KBT”. Kanske är begreppet redan väl känt för dig, eller så har du inte en aning. KBT är idag en av de populäraste formerna av terapi och riktar sig till personer som lider av exempelvis depression, ångest eller social fobi. I denna text kommer du att få mer klarhet om vad KBT egentligen är, hur en KBT behandling kan gå till och olika för- och nackdelar med behandlingsmetoden.

Boka terapeut

På senare år har nya teorier tillkommit och utvidgat KBT till ett paraplybegrepp över en rad olika terapiformer. Beroende på inriktning inom KBT väljer terapeuten att inrikta sig på något av de ovan nämnda perspektiven i olika utsträckning. Det är dock inte ovanligt att dessa förekommer tillsammans.

Gemensamt för alla former av KBT är att arbetssättet präglas av en aktiv behandlare, konkret formulerade mål samt en tydlig struktur på träffarna under behandlingen. Behandlingen fokuserar på de faktorer som i dagsläget påverkar att de problem klienten söker hjälp för fortsätter. Tonvikten ligger med andra ord på samspelet mellan individen och omgivningen här och nu; på det som faktiskt kan förändras.

Ett viktigt mål inom KBT är att ge klienten egna verktyg för att själv kunna hantera sina problem och klara av dem även i framtiden, utanför terapirummet. För att detta ska vara verksamt är så kallade hemuppgifter ett vanligt inslag i KBT-behandling. Kognitiv beteendeterapi bygger på välgrundad forskning, baserad på erfarenhet, och har gott stöd för att vara verksamt för en mängd olika psykologiska problem.

Beteendeterapi

Beteendeterapi har sin grund inom en psykologisk inriktning vid namn Behaviorism som utvecklades under tidigt 1900-tal. Sett ur ett beteendeterapeutiskt perspektiv är det yttre, observerbara konsekvenser av olika beteenden som har betydelse för varför en individ agerar så som hen gör. En sådan konsekvens, som upprätthåller ett beteende, kan vara att man får beröm eller att en obehaglig känsla försvinner. Om detta sker är det större sannolikhet att man i framtiden fortsätter att bete sig på samma vis – även om det egentligen är ett beteende som i längden blir problematiskt. Problem anses i hög grad vara en konsekvens av klientens erfarenheter i form av inlärning, men kartläggning av klientens aktuella problem anses vara en nödvändig förutsättning för en framgångsrik behandling.

En förändring, sett ur ett beteendeterapeutiskt perspektiv, startar med en systematisk utsläckning av problematiska beteenden. Utsläckning, i detta sammanhang, innebär att ta bort eller minska de konsekvenser som gör att personen i fråga beter sig på ett visst sätt – om personen exempelvis inte längre får beröm för sitt problematiska beteende kommer detta att minska. Samtidigt är ett mål att ersätta det problematiska beteendet med ett beteende som är i linje med klientens mål. Sannolikheten för detta ökar om konsekvenserna av det målbefrämjande beteendet är gynnsamma.

Exempel på beteendeterapeutiska behandlingsmetoder inkluderar olika typer av avslappning, exponering, social färdighetsträning samt aversionsterapi.

Kognitiv psykoterapi

Grundsynen inom kognitiv psykoterapi baseras på antagandet att människors tankar, främst i form av tankar som aktiveras automatiskt, styr människors beteende samt känslomässiga reaktioner. Om en person exempelvis har mycket negativa tankar om sig själv, sin omgivning och sin framtid kan detta vara en del av orsaken till att personen befinner sig i ett depressivt tillstånd. Dessa tankar är dessutom ofta automatiska vilket innebär att människan tänker i dessa negativa banor utan att de frammanar tankarna på ett medvetet sätt.

Ett tydligt mål i kognitiv psykoterapi är att hjälpa personen att bryta skadliga, negativa tankemönster på olika sätt. Vanligen kartlägger klienten och terapeuten gemensamt klientens tankar och tolkningar och prövar sedan riktigheten i dessa genom samtal eller så kallade beteendeexperiment.

Grundaren Aaron Beck introducerade kognitiv psykoterapi främst för depression. Användningsområdet idag är emellertid vidgat till bland annat ångeststörningar, personlighetsstörningar och relationsproblem.

ACT

Acceptance and Commitment Therapy (ACT) är en behandlingsform som inriktar sig på att människan bör lära sig att acceptera sina oönskade reaktioner, tankar och känslor och vara närvarande i stunden istället för att ägna sig åt olika former av undvikande. Klienten lär sig att vara icke-värderande gällande hur de ser på sig själv och sin problematik. Utifrån en accepterande syn är de fria att ägna sig åt sådant som de värderar högt i sitt liv. Målet i en ACT-behandling är att vara i kontakt med nuet och därigenom, utifrån vad situationen kräver, antingen förändra eller fortsätta med beteenden i syfte att leva i linje med sina värderingar och mål. Med hjälp av Acceptance and Commitment Therapy är tanken att individen ska kunna leva ett så rikt och meningsfullt liv som möjligt.

ACT används framgångsrikt i behandling för bland annat depression, ångest, stressproblematik, missbruk samt ger ökad livskvalitet vid kroniska sjukdomar, exempelvis smärta och epilepsi.

DBT

Dialektisk beteendeterapi (DBT) är utvecklat för självmordsnära eller självskadande personer med emotionellt instabil personlighetsstörning (IPS), även kallad borderline personlighetsstörning.  DBT har vidareanpassats till drogmissbruk, ätstörningar, aggressions- och misshandelsproblematik samt depression.

Dialektisk syftar till föreningen av till synes två motsatser – acceptans och förändring – som är nödvändiga i behandlingen. Vissa delar av sig själv, sitt liv och sin bakgrund bör människan lära sig att acceptera medan andra delar är förändringsbara. Ett team med professionella från olika yrkesgrupper (exempelvis psykolog, läkare och sjuksköterska) arbetar med varje klient i DBT-behandling, som vidare består av veckovis färdighetsträning i grupp samt individuell terapi. Gruppbehandlingen har som fokus att lära sig hantera och stå ut med svåra känslor utan att ta till destruktiva beteenden. Social färdighetsträning, känsloreglering och medveten närvaro är exempel på metoder som används i gruppbehandling. Den individuella terapin fokuserar på det som för tillfället utgör ett stort problem i klientens liv.

Det långsiktiga syftet med DBT är att lära sig att hitta en inre, känslomässig balans, hitta strategier och verktyg för att hantera sin vardag på ett bra sätt samt att uppleva sin tillvaro som meningsfull.

Mindfulnessbaserad KBT

På senare år har det skett en vidareutveckling av kognitiv beteendeterapi som fokuserar på begreppen acceptans och mindfulness. Istället för att systematiskt förändra beteenden eller tankesätt bör människan arbeta med att acceptera sig själv; sina tankar, känslor och beteenden. Begreppet mindfulness innebär en förmåga att observera sig själv och omvärlden så som de är i stunden – avsiktligt, uppmärksamt och värderingsfritt. Acceptans och mindfulness  skapar en förutsättning för att skapa distans till sig själv och därigenom öka kontroll och frihet över att göra sådant som upplevs som viktigt för sig själv och andra. De mest omtalade formerna av mindfulnessbaserade terapier är ACT, DBT, mindfulnessbaserad stresshantering (MBSR) och mindfulnessbaserad kognitiv terapi (MBKT).  

MBSR är en gruppbehandling som fokuserar på träning av olika meditationstekniker; mindfulness meditation, kroppsskanning och rörelsemeditation i form av enkla yogarörelser. I MBKT ingår även delar av kognitiv beteendeterapi i syfte att förstärka individens förmåga att förhålla sig till sina tankar på ett nytt och medvetet sätt.

Schematerapi

I en psykologisk mening innebär schema ett samlat begrepp för att beskriva de föreställningar och tankemönster, medvetna och omedvetna, som formar vårt sätt att tolka det som vi upplever. Hur vi beter oss i olika situationer påverkas till stor grad av hur vi i grunden uppfattar oss själva och omvärlden tillsammans med vår samlade erfarenhet av hur vi tidigare bäst hanterat liknande situationer.

Schematerapi syftar till att förändra sådana scheman som skapar problem och lidande för människan. Ett exempel på ett sådant schema kan vara att ”jag måste prestera högt för att andra människor ska tycka om mig”.

Metoden innehåller kognitiva tekniker för att förstå hur problemen uppstått och hitta alternativa sätt att agera samt beteendetekniker för att ersätta beteenden som är schemadrivna och skapar problem eller lidande med sundare beteenden. Metoden innehåller ytterligare upplevelsebaserade tekniker, exempelvis visualisering för att väcka och möta känslor på ett nytt sätt och därigenom skapa nya erfarenheter.

Schematerapi är influerat av bl.a. anknytningsteori, gestaltterapi och dynamisk terapi. Till skillnad från traditionell KBT fokuserar schematerapi i större utsträckning på erfarenheter från barndomen samt förhållandet mellan klient och terapeut. Schematerapi används vanligen för djupare personlighetsproblem och/eller relationsproblem.

Motiverande samtal

Motiverande samtal (MI) är en samtalsmetod där behandlaren har som roll att hjälpa klienten att formulera en egen förståelse av sitt problem, egna argument för förändring samt att stärka klienten i genomförandet av förändringen. MI utvecklades av psykologerna William F. Miller och Stephen Rollnick på 80- och 90-talet, ursprungligen för att behandla alkoholproblem. Idag används metoden främst för livsstilsrelaterad problematik (exempelvis alkohol, droger, kost, fysisk aktivitet, spel). Motiverande samtal kan användas i kort rådgivning och som längre behandlingsmetod – båda för att främja motivation och beteendeförändring.

Kontaka oss på Ahum om du har frågor om KBT - info@ahum.se

Laddar...