Ångest

Ångest är tillsammans med depression/nedstämdhet det vanligaste orsaken till att man söker sig till en psykolog. I denna text beskriver vi mer ingående vad ångest är och vad som är orsaken till varför vi känner ångest.

Ångest kan kännas på många olika sätt. Det kan vara en upplevelse av ängslan, en ältande oro, en intensiv rädsla eller regelrätt panik. Ett visst mått av ångest är en naturlig del av allt mänskligt liv. Genom att vi känner ångest görs vi uppmärksamma på eventuella hot i vår omgivning, och våra kroppar mobiliseras att fysiskt hantera detta hot. Detta sker genom att det sympatiska nervsystemet ökar den aktivitet i kroppen som bidrar till en ökad förmåga att antingen fly eller fäkta, något som kallas kamp- eller flyktsystemet. Denna respons har ett högt överlevnadsvärde, och bidrar till att vi förmår rusta oss för framtiden och planera inför de eventuella utmaningar denna kan tänkas innehålla. Ångest kan också göra oss uppmärksamma på en ohållbar livssituation och motivera oss till att förändra våra liv.

Även om den är en naturlig mänsklig känsla kan ångest vara oerhört obehagligt. Vetskapen om att ångest i sig inte är farligt räcker inte så långt när vårt rationella tänkande övermannas av starka fysiska reaktioner och intensiva negativa känslor. Detta gäller särdeles då det som väcker vår ångest sällan gör sig känt på en medveten nivå. Det kan röra sig om en obehaglig tanke eller en minnesbild som upplevs som potentiellt hotfull. Frågan om huruvida vi besitter de resurser som krävs för att hantera detta eventuella hot väcks och vi görs påminda om vår oförmåga att förutse och utöva kontroll över framtida händelser.

Person med ångest

Detta aktiverar rädsla och kroppen börjar varva upp för att hantera det eventuella hotet, något som kommer till uttryck i symtom som exempelvis tryck över bröstet, hjärtklappning, ökad andningsfrekvens, svettningar och yrsel. Till följd av att vi sällan är medvetna om ursprunget till vår ångest riskerar vi tolka dessa fysiska sensationer som bevis på att ett hot faktiskt är närvarande, då det ju ”känns” så. Våra tankar, känslor och kroppsliga sensationer agerar nämligen i ett mycket tätt samspel, och det kan vara svårt att urskilja vad som är vad.

Vår uppmärksamhet fokuseras så att vi primärt tar in information som är förenlig med vår misstanke om att vi befinner oss i fara. Vår feltolkning ökar upplevelsen av att ett hot föreligger, och bidrar till ökad rädsla och än mer intensiva kroppsliga symtom. Så stegras ångesten i en ond cirkel där skrämmande tankar föder negativa känslor som i sin tur kommer till uttryck i kroppsliga sensationer.

Även om alla människor någon gång i livet upplever ångest, så är vissa av oss mer sårbara för ångest. Ärftliga faktorer kan öka risken för att vi ska känna ångest och negativa erfarenheter kan bidra till att vi blir mer känsliga än andra. Ett ångestsyndrom uppstår ofta genom att en obehaglig upplevelse får oss att förknippa ångest med en viss situation, som fortsatt väcker ångest även om situationen i sig inte längre utgör ett hot.

Ifall man låter sin ångest gå sin gilla gång, skulle man märka att den, efter att initialt stiga något, därefter avtar. När ångesten blir patologisk, eller sjuklig, är det därför oftast inte ångesten i sig som är problemet, utan de åtgärder man vidtar för att försöka bli av med ångesten. Ångest åtföljs nämligen av en stark vilja att fly. Genom att lämna eller helt undvika de situationer som väcker ångest förlorar vi möjligheten att inhämta ny information, och de tankar vi har om situationens hotfulla egenskaper utmanas inte. Därför kommer situationen väcka vår ångest även nästa gång vi hamnar i den, något som i längden kan göra ångesten till ett påtagligt handikapp. Nedan följer några beskrivningar av hur ångest kan komma till uttryck.

Paniksyndrom

En panikattack innebär intensiv ångest som uppstår plötsligt och kulminerar inom 10 minuter. Panikattacken uppstår genom att kroppsliga upplevelser tolkas som tecken på att något farligt är på väg att hända. Det kan vara ett tryck över bröstet eller en känsla av att hjärtat hoppar över ett slag - upplevelser som i själva verket är resultat av normal ångest. Upplevelsen av fara skapar rädsla vilket leder till ytterligare kroppsliga symtom, som hjärtklappning, svettningar, andningssvårigheter och yrsel.

Vid en panikattack minskar den tankemässiga aktiviteten och man ägnar sig primärt åt att känna av sin kropp. Detta gör det svårt för den som drabbas av panikattacker att identifiera att de obehagliga kroppssignalerna är tecken på ångest. Istället tolkas de som oerhört farliga och används som bevis för att man håller på att bli galen eller är på väg att få en hjärtattack. Dessa tankar bidrar till en ännu starkare rädsla och än mer påtagliga fysiska symtom, som i sin tur används som bevis på att tolkningen stämmer och så fortsätter rädslan att stegras i en ond cirkel.

Många människor upplever en panikattack någon gång under sina liv. Panikångest innebär att man upplever återkommande panikattacker och en medföljande oro för att få en ny attack eller rörande konsekvenserna av attacken. Det kan även innebära att man till följd av attacken förändrar sitt beteende på ett icke ändamålsenligt sätt, genom att undvika aktiviteter eller situationer där ångest uppstår. Det kan till exempel röra sig om ett undvikande av fysisk aktivitet av rädsla för den belastning denna innebär på hjärtat. 

3-5 % av befolkningen lider av panikångest någon gång under sin livstid, och av dessa är fler kvinnor än män. Panikångest debuterar vanligtvis vid 18-35 års ålder. Om orsaker till panikångest vet man att denna är förknippad med stress, ofta i form av negativa livshändelser. Det kan också röra sig om medfödda faktorer som gör vissa av oss mer stresskänsliga i mötet med dessa händelser.

Generaliserat ångestsyndrom (GAD)

Generaliserad ångest kännetecknas av återkommande och långdragna perioder av intensiv och okontrollerbar oro, som ger tankemässiga, känslomässiga och kroppsliga symtom, och innebär i längden att det blir svårare för individen att fungera i vardagen.  En person med GAD har ofta mycket svårt att slappna av och lider av symtom som rastlöshet, irritabilitet och trötthet. Individer med denna problematik lider ofta även av sömnstörningar och muskelvärk.

Oro är påträngande och malande tankar om att något hemskt är på väg att hända. Innehållet är förankrat i framtiden och uttrycks ofta i termer av ”tänk om”. Det kan röra sig om en överdriven oro för exempelvis familjen, relationer eller hälsan. Vanligt vid GAD är även metaoro, dvs att individen oroar sig över sin tendens att oroa sig, i relation till att alla andra människor upplevs ha en bättre förmåga att hantera sina liv och vara lyckliga.

Cirka 5 % av befolkningen beräknas lida av GAD någon gång under livet, av dessa är fler kvinnor än män. De flesta som lider av GAD är 24 år eller äldre. Många av de som utvecklar GAD har tidigare upplevt trauman, alternativt vuxit upp i en överbeskyddande miljö. Detta tror man leder till att den som lider av GAD upplever tillvaron som otrygg och känner sig oförmögen att handskas med den, något som gör att en överdrivet hög vaksamhet gentemot faror upplevs som ett adekvat beteende.

Person med ångest

Hypokondri – Hälsoångest

Hypokondri, eller hälsoångest, innebär en stark rädsla för att drabbas av, eller redan ha drabbats av, en allvarlig sjukdom som exempelvis cancer, hjärt- och kärlsjukdom eller neurologisk sjukdom. Denna rädsla är grundad i en feltolkning av kroppsliga symtom som leder till ångest. De kroppssensationer som följer av ångestupplevelsen förstärker sedan misstanken om sjukdom, och väcker ytterligare rädsla. Övertygelsen tenderar bestå trots läkarutredningar som tillbakavisar rädslan. Även om den sjukdom som individer med hälsoångest misstänker sig lida av inte är verklig, så är ångesten och oron som medföljer ett reellt problem.

Hälsoångest kan resultera i koncentrationssvårigheter som påverkar jobb och studier, samt bidra till försämrade relationer då individer med hälsoångest ägnar mycket tid åt att söka försäkringar hos nära anhöriga för att stilla sin oro. Att söka vård så ofta som någon med hälsoångest gör kostar inte bara pengar, utan också tid och energi. Vissa personer med hälsoångest undviker istället att söka vård, i ett försök att minska oron, något som kan få negativa konsekvenser på sikt. Andra effekter av hälsoångest kan vara att man ägnar mycket tid åt att kontrollera kroppen, hänger sig åt en överdriven hälsohets, eller undviker situationer eller företeelser som innebär att man konfronteras med död eller sjukdom. 

Hälsoångest kan triggas av många olika saker. Det kan röra sig om ett inslag i ett TV-program som väcker varningslampor, eller avvikelser i hur kroppen beter sig. Personer med hälsoångest blir med tiden väldigt uppmärksamma på dessa förändringar, vilket gör upplevelsen av att något inte står rätt till i kroppen än mer påtaglig.

Cirka 1-3 % av befolkningen beräknas lida av svår hälsoångest. De som riskerar utveckla hälsoångest har ofta en nära anhörig som drabbats av allvarlig sjukdom, eller har själva varit svårt sjuka. Bland riskfaktorerna återfinns även en genetiskt nedärvd tendens till oro.

Existentiell ångest

Existentiell ångest är nära förknippad med tankar på meningen med livet såväl som döden. Insikten om vår ultimata ensamhet och utsatthet i tillvaron, vår frihet att själva välja hur vi vill leva våra liv och samtidiga betungande ansvar att utforma våra liv på bästa möjliga sätt är vanliga teman för denna ångest. Lägg till detta att valmöjligheterna kan te sig oändliga, samtidigt som den tid vi har här på jorden åt att utnyttja denna valfrihet på ett mycket definitivt sätt är ändlig.

Mest påtaglig blir kanske denna ångest när vi upplever att de val vi gör inte ligger i linje med våra värderingar, dvs hur vi egentligen känner att vi borde eller skulle vilja leva våra liv. Det kan röra sig om ett behov av att prestera perfekt som vi inte lever upp till, eller att vi rör oss mot ett mål som ligger i linje med det som värderas av vår omgivning men kanske inte av oss själva.

Existentiell ångest kan därmed betraktas som själva ovisshetens grundkänsla – hur vet man om man lever rätt? Detta är den vardagsångest vi alla känner i egenskap av levande varelser. I vilken utsträckning denna ångest skapar lidande beror på vad vi gör för att hantera ångesten. Existentiell ångest räknas inte till ångestsyndromen, men kan lindras med hjälp av samtalsterapi.

Laddar...