Panikångest

Känner du ibland en stark och intensiv rädsla fastän det inte finns något riktigt hot närvarande? Drabbas du ibland av panik och ångest? Känns det ibland som att du håller på att drabbas av en hjärtattack eller har svårt att andas? Kan dessa reaktioner ske när du minst anar det? I så fall kan du lida av panikångest. Om detta skulle vara fallet, är du långt ifrån ensam. Det uppskattas att runt 200 000 svenskar lider av någon typ av panikångestsyndrom. Idag finns det effektiva behandlingsmetoder genom psykoterapi för den som är drabbad. I texten nedan kan du läsa mer ingående om vad panikångest är, varför man kan få panikångest och hur en behandling ser ut.

Vad är panikångest & vilka symtom har det?

En person som lider av panikångest eller så kallat paniksyndrom har återkommande panikattacker. Under en attack upplever personen en intensiv rädsla för att något hemskt ska inträffa. Personer som haft panikångestattacker berättar ofta att det kan kännas som att man håller på att tappa kontrollen eller att man ska svimma. Det är också vanligt med overklighetskänslor. Många får även fysiska symtom såsom yrsel, andningssvårigheter, svettningar och skakningar. Hur länge en attack med ångest varar varierar från några minuter upp till flera timmar. De flesta upplever dock den mest intensiva ångesten och symptomen pågår från 10-20 minuter från att attacken börjat. Hur man mår efter en attack skiftar också mellan olika individer. Det är vanligt att bli väldigt trött och utmattad av paniksyndrom.

 Bild med panikångest och ångest

De flesta som har panikångest får ofta sin första attack någon gång i tonåren. Vissa får bara en eller ett några fåtal attacker av panik och ångest under sitt liv medan andra har återkommande symtom och blir diagnostiserade med panikångest. Många skäms över sina ångestattacker och vill dölja sina symptom för andra, vilket i sin tur kan bidra till mer ångest och starkare kännslor av panik.

De jobbiga känslorna som uppkommer under en panikattack bidrar till att många som lever med panikångest ofta är oroliga för att vara med om nya attacker igen i framtiden. Kanske i en situation som man inte känner sig helt bekväm, exempelvis på bussen eller under en middag. Det är därför inte helt ovanligt att personer med panikångest drar sig undan från situationer och platser där en tidigare attack har utlösts eller där de befarar att få en ny attack. Till exempel kan en person som har haft en panikattack på en buss tro att det är bussen som utlöste panikattacken. Som följd börjar personen nu undvika att ta bussar och andra liknande former av transporter och trånga utrymmen såsom spårvagnar, tunnelbanor och hissar. Även om det känns bra för tillfället gör det vardagslivet svårare för personen och betyder heller inte att attackerna av paniksyndrom och panik kommer att avta. Därför är det viktigt att få behandling för sina symtom, det händer att en behandling ger effekt på panikångest relativt fort.

Varför får man panikångest?

Vad som utlöser en attack är individuellt. I många fall kan en panikattack komma utan någon som helst förvarning. Det är dock inte ovanligt att faktorer såsom stress eller en jobbig händelse ligger bakom. För vissa kan en attack komma när man kommit ur en väldigt hektisk period på jobb eller i skola och äntligen får slappna av.

Man vet idag fortfarande inte varför en person drabbas av panikångest. Forskning har visat att både gener och miljö, samt olika hjärnstrukturer, har en påverkan. Man vet även att dubbelt så många kvinnor som män är drabbade.

Hur behandlar man panikångest?

Generellt finns det två sätt att behandla panikångest; medicinering och psykoterapi. Många går i psykoterapi för att hantera sina symptom utan medicinering men det är även vanligt med en kombination av de båda. Om medicinering används beror på en rad olika faktorer, bland annat vilka framstegs som görs i terapin. Att det är viktig med behandling av panikångest råder det dock inga frågetecken runt.

Kognitiv beteendeterapi (KBT) är den mest vanligt förekommande terapiformen för patienter som lider av panikångest. Hur terapin sker skiljer både beroende på terapeut och klient. Det generella målet med KBT är dock att klienten ska lära sig nya, mer positiva, sätt att hantera problematiska och jobbiga situationer. Kognitiv refererar till kognition som betyder att utmana en persons tankemönster medan beteende refererar till att ändra beteende i olika situationer.

Under en KBT behandling för panikångest finns det fem moment som är vanligt förekommande.

  1. Information om panikångest. I det första stadiet får klienten lära sig vad panikångest är, hur man kan identifiera symptomen och hur behandlingen kommer att gå till.
  2. Ångestdagbok. I det här steget får klienten i uppgift att föra ett protokoll över vilka situationer som leder till ångest eller en panikattack. Det är också vanligt att skriva ned vilka typer av tankar och beteenden som uppkommer i dessa situationer.
  3. Andnings- och avslappningsövningar. Med hjälp och instruktioner av en terapeut lär sig klienten olika typer av övningar som inkluderar andning och avslappning. Dessa kan både vara ämnade att användas under en attack, men även i vardagen för att minska stress och ångest.
  4. Kognitiv omstrukturering. Tillsammans med terapeuten utmanar klienten sina gamla tankemönster för att kunna hitta nya vägar att förhålla sig till en ångestfylld situation.
  5. Exponering. I det sista steget hjälper terapeuten klienten att gradvis utsätta sig för situationer som i vanliga fall kan utlösa en ångest eller en panikattack. Tanken är att genom stegvis exponering ska klienten bli mer och mer bekväm i situationer som tidigare varit ångestframkallande.

Fallet om Johannes

Johannes är en 25 år gammal kille. Efter att aldrig tidigare upplevt särskilt mycket ångest och generellt ansett sig som en välmående person fick Johannes för några veckor sedan sin första panikattack. Det var när han satt på en restaurang tillsammans med sin flickvän som han plötsligt upplevade en intensiv rädsla och overklighetskänslor som han aldrig känt tidigare. Samtidigt började hans hjärta slå snabbare och han blev alldeles skakig. Johannes tänkte inte så mycket på incidenten efteråt, men när han några dagar senare fick ännu en attack i ett köpcentrum började han oroa sig för att det skulle ske igen. Omedvetet har Johannes nu börjat dra sig ifrån situationer med mycket människor. Han tar inte längre bussen till jobbet, tar omvägar på stan för att minska risken för att hamna i en folksamling och vägrar att gå ut för att äta middag eller gå på bio. Tillslut bestämmer sig Johannes att ta professionell hjälp för att kunna återgå till sitt vanliga liv igen. Under ett första besök med en KBT psykolog får Johannes information om vad panikångest är och hur han kan känna igen sina symptom. De börjar sedan stegvis arbeta med Johannes panikångest. Han får skriva ned sina symptom och tankar mellan sessionerna, öva på andningsövningar och utmana sina tankemönster. Tillsammans med psykologen utsätter sig Johannes även mer och mer för situationer som kan tänkas utlösa en ångestattack. Från att ha börjat i små skalor, kan Johannes i slutet av behandlingen befinna sig på folktäta platser såsom torg eller köpcentrum utan att uppleva intensiv ångest eller rädsla för en panikattack.

Johannes får fortfarande attacker, men mycket mer sällan än tidigare. När han får attackerna vet han också hur han kan hantera sina tankar och reaktioner. Terapin har gett honom verktyg för att hantera sin panikångest vilket gör att han har återgått till att leva sitt liv som vanligt igen.

Panikångest och agorafobi

När bör jag söka hjälp?

Om du lider av återkommande panikattacker eller känner igen dig i symptomen som beskrivits ovan kan det vara bra att kontakta en professionell terapeut. Anslut dig till Ahum idag för att få kontakt med en legitimerad psykolog som passar just dig.

Laddar...