Ätstörningar

Ätstörningar är ett vanligt problem att söka psykologhjälp för. I denna text beskriver vi ätstörningar mer ingående för att du ska kunna få en djupare förståelse för problematiken.

Ätstörningar är en vidare beteckning över olika diagnoser som kännetecknas av problematik kopplat till ätande. Denna problematik kan ta sig i uttryck på olika sätt, exempelvis genom att man slutar att äta, äter väldigt mycket under en kort period, gör sig av med det man ätit på olika sätt, äter mycket kontrollerat eller på annat vis påverkar sitt födointag. Detta är ofta kombinerat med en stark strävan efter att gå ner i vikt samt intensiva tankar som upptas av vikt och kroppsform.

När tankarna och handlingarna som handlar om mat och vikt innebär att man har svårt att klara av sitt liv på ett eller annat sätt är det aktuellt att prata om en ätstörning. En ätstörning har en negativ påverkan på den psykiska såväl som den fysiska hälsan.

Det är omöjligt att fastställa en specifik orsak till varför vissa människor utvecklar en ätstörning. Det varierar från person till person och det finns ingen förklaring som stämmer för alla. Ofta är det en kombination av olika faktorer som är orsaken. Exempel på sådana faktorer är dålig självkänsla, överdriven kroppsfixering i sitt umgänge, stress eller att det är jobbigt på något annat sätt i livet. Det är vanligt att, i kombination med en ätstörning, vara nedstämd, ha ångest eller tycka illa om sig själv.

Att man lider av en ätstörning syns inte alltid utåt rent fysiskt. Även om ett begränsat eller kontrollerat födointag leder till att kroppen inte får tillräckligt med näring behöver det alltså inte automatiskt innebära att man är smal eller tjock. Ibland är det dock synligt, särskilt om man tappar mycket vikt på kort tid och samtidigt har en låg ursprungsvikt.

Om man skulle kunna läsa andras tankar skulle det bli tydligt att en person som lider av en ätstörning uppehåller sig mycket vid olika teman kopplat till mat och vikt. Många uppfattar sin kropp annorlunda än hur den egentligen ser ut – ofta upplever personen att kroppen är tjock fastän den är smal eller att den är otränad fastän den är tränad. Det är också vanligt att man tror att andra personer tittar på ens kropp och dömer den på ett negativt sätt.

Kontroll är ännu ett vanligt tema hos människor med ätstörningar. Man brukar vilja ha kontroll över vad man ska äta, hur mycket man ska äta, vad man ska säga till andra för att slippa äta, på vilket sätt man ska träna etcetera. Tankar av detta slag tar ofta mycket tid och kraft vilket kan bidra till en förvärrad situation.

Det är av största vikt att få i sig den näring som kroppen behöver. Personer med ätstörningar, som i regel äter oregelbundet eller för lite, kan drabbas av allvarliga fysiska följder utöver psykiska problem. Det kan innebära magont, trötthet, att huden blir uttorkad, koncentrationssvårigheter och försämrat minne. Att vara lättare frusen är också vanligt. En vanlig konsekvens för kvinnor är utebliven mens till följd av viktnedgång.

De typer av ätstörningar som är mest kända är Anorexia Nervosa samt Bulimia Nervosa, medan den mest förekommande är atypisk ätstörning.

Anorexia Nervosa är en ätstörning som innebär en intensiv rädsla för att gå upp i vikt. Detta leder ofta till att man bantar på så vis att man svälter sig själv. Rädslan för att gå upp i vikt gör att mycket tid, energi och tankar upptas av vad man ska eller inte ska äta. Självkänslan är förknippad med och överdrivet påverkad av kroppsvikt eller form. Att ha en icke realistisk kroppsupplevelse eller förneka allvaret i den låga kroppsvikten tillhör också sjukdomsbilden.

Bulimia Nervosa är en ätstörning som innebär återkommande episoder av hetsätning. Hetsätningen kännetecknas av att man, under en avgränsad tid, äter en väsentligt större mängd mat än vad de flesta personer skulle äta under motsvarande tid och omständigheter. Man tycker sig ofta ha förlorat kontrollen över ätandet under episoden, exempelvis genom att man känner att man inte kan sluta äta eller är oförmögen att kontrollera vad eller hur mycket man äter.

Bulimia Nervosa kännetecknas också av återkommande olämpligt kompensatoriskt beteende för att inte gå upp i vikt, t.ex. självframkallade kräkningar, missbruk av laxermedel, lavemang eller andra läkemedel, fasta eller överdriven motion.

Atypisk ätstörning eller ätstörning UNS (utan närmare specifikation) innebär att man har vissa anorektiska eller bulimiska symptom men inte uppfyller alla kriterier för någon av de specifika ätstörningarna. Detta kan till exempel vara en normalviktig person som regelmässigt använder olämpligt kompensatoriskt beteende efter att ha ätit endast små mängder mat eller en person som uppfyller alla kriterier för anorexia nervosa förutom att personens vikt ligger inom ett normalintervall trots en betydande viktnedgång.

Det finns även andra former av problematiskt ätbeteende men som inte klassas som ätstörningsdiagnoser. Exempel på detta är Ortorexia Nervosa som innebär att man eftersträvar en hälsosam livsstil på ett sådant tvångsmässigt sätt att det övergår till att bli ohälsosamt. Det kan vara genom överdriven träning, ofta i kombination med att äta nyttig mat. Hetsätningsstörning är ett ytterligare exempel på ett problematiskt ätbeteende som inte klassas som en ätstörningsdiagnos. Detta liknar Bulimia Nervosa men där försök till kompensation för ett stort matintag inte sker.

De olika diagnoserna går ofta in i varandra och ett tillstånd kan utvecklas från ett annat och tvärtom. En person som exempelvis har Anorexia Nervosa kan senare utveckla Bulimia Nervosa som i sin tur kan övergå till hetsätning utan kompensatoriskt beteende. Oavsett hur ätstörningen ser ut och oavsett om ett problematiskt ätbeteende passar in i någon diagnos är det viktigt att bryta dessa mönster. Det är viktigt att få hjälp med att förstå vad problemen kan bero på och vad kan göra för att förändra hur man tänker och äter.

Vid allvarliga ätstörningar fokuserar man inledningsvis på eventuella fysiska problem som skapats på grund av ett osunt ätande. Vidare finns det många olika sätt att behandla ätstörningar. Dietiststöd, kroppsvård, läkemedelsbehandling och psykoterapeutisk behandling är vanliga exempel. Psykoterapibehandling är anpassat efter den drabbade och kan därav se annorlunda ut från behandling till behandling. Viktiga byggstenar i psykoterapi mot ätstörningar är dock att hjälpa personen att få en större insikt och förståelse för varför problemet har uppstått samt att undersöka och utmana felaktiga tankar som uppstår i situationer där mat är inblandat. Målet med all psykoterapeutisk behandling är att skapa ett normaliserat ätande och givetvis att individen kan återvända till ett liv utan en ätstörning. Olika behandlingar kan ske parallellt eller vara integrerade med varandra och är baserade på personens sjukdomsbild, förutsättningar och mål. 

Bli matchad till en terapeut som är specialisterad inom ätstörningar på Ahum.

Laddar...