Depression

Ibland känner vi oss ledsna för att något jobbigt inträffat eller för att livet inte är som vi tänkt oss. För de flesta avtar känslan efter ett tag. För en person som är deprimerad går nedstämdheten däremot inte över med tiden, den håller istället i sig.

I artikeln nedan förklarar vi vad depression är för något, ger exempel på vanliga symtom vid depression, tipsar om vad man själv kan göra för att lära sig hantera sin depression samt vad för typer av behandling det finns för depression. 

Vad är depression?

Livet har sina upp- och nedgångar och nedstämdhet är något vi alla upplever från och till. Eftersom nedstämdhet eller stunder av ledsamhet är en del av livet kan det ibland vara svårt att veta vart man drar gränsen för depression. Vanligtvis brukar man säga att om man varit nedstämd varje dag i mer än två veckor, och haft andra problem som sömnstörningar och energilöshet, då finns det risk för depression.

Många beskriver depression som att livet ofta känns tomt eller meningslöst. Saker som man tidigare tyckte var kul och meningsfulla känns tråkiga. För vissa blir även vardagssysslor såsom att laga mat, gå till jobbet eller att sköta hygienen jobbiga. Det är även vanligt att sexlusten minskar.

Många som är deprimerade känner sig ensamma i sina problem. Men faktum är att depression är väldigt vanligt. Var femte svensk har fått diagnosen depression någon gång i livet. En person som är deprimerad har oftast fastnat i nedstämdhet och slutar därför göra sådant som hen tidigare tyckt om. Det leder ofta till mer nedstämdhet, sämre självkänsla och en känsla av otillräcklighet. Det i sin tur gör att personen drar sig undan ännu mer och depressionen fortsätter som en ond cirkel. 

Symtom på depression

Hur depression upplevs skiljer sig från person till person, men det finns några symtom som är vanligare än andra. För att vara deprimerad ska du ha känt dig nedstämd varje dag de senaste två veckorna eller upplevt att det som tidigare känts meningsfullt inte har gjort det de senaste två veckorna. Nedan listar vi vanliga symtom på depression. Ju fler symtom och ju längre de hållit i sig, desto större är risken för depression. 

  • Nedstämdhet eller meningslöshet.
  • Minskad glädje och lägre intresse för aktiviteter.
  • Öka eller minska i vikt. Man får ofta ökad eller minskad aptit vilket påverkar vikten. 
  • Mindre energi för aktiviteter och vardagssysslor.
  • Koncentrationssvårigheter.
  • Dålig självbild och skuldkänslor. Man får en känsla av att man är otillräcklig. 
  • Sömnproblem.

Vad beror depression på?

Det finns ingen enkel förklaring till varför depression uppstår. För vissa är det ett trauma eller en jobbig händelse som utlöser depressionen. För andra kan det vara gener och ärftlighet som spelar in. I många fall är det flera saker som bidrar och det kan vara svårt att säga just en orsak till att man är deprimerad.

Nedan har vi listat några av de vanligaste faktorerna som bidrar till att man blir deprimerad:

  • Ärftlighet och gener. Gener påverkar risken att drabbas av en depression. Risken att få en depression ökar om man har någon i familjen som också någon gång haft en depression. Det finns också forskning som pekar på att vissa personlighetstyper löper större risk för att drabbas av depression. Exempelvis har man sett att personer som är introverta löper större risk att drabbas av en depression.
  • Livssituation. Hur väl vi trivs med vår livssituation är en starkt bidragande faktor till hur vi mår och känner oss. Att vara arbetslös eller leva i socialt utsatta områden ökar risken att bli deprimerad. 
  • Trauma. Risken för att bli deprimerad ökar kraftigt om man har varit med om ett trauma i barndomen. 
  • Obalans i hjärnan. I vissa fall kan depression bero på en kemisk obalans i hjärnan, främst på grund av att halterna av noradrenalin och serotonin är låga. 
  • Långvarig stress. Långvarig stress utan tillräckligt med återhämtning ökar risken för flera olika typer av psykiska problem, däribland depression. Läs mer om stress här. 
  • Fysisk sjukdom. Vår fysiska och psykiska hälsa är tätt sammankopplade. Att ha en allvarlig sjukdom kan leda till stress och ångest, vilket kan göra att man blir deprimerad. Dessutom kan olika typer av sjukdomar rent fysiologiskt öka riskerna för depression.

När ska jag söka hjälp för depression?

Om du känner igen dig i en eller flera av symtomen är det bra att ta kontakt med en psykolog. När depressionen känns ohanterlig, påverkar något i din vardag såsom din sömn, ditt jobb, dina relationer eller ditt välmående är det bra att göra något åt depressionen. Tillsammans med en psykolog kan du utforska vad din depression beror på, varför du fortsätter att vara deprimerad och hur du kan ta dig ur depressionen. 

Är det akut?

Kom ihåg att söka akut hjälp om du eller någon i din närhet:

  • Har en depression där livet känns outhärdligt, och vardagen inte går att få ihop. 
  • Får självmordstankar eller inte vill leva längre.
  • Är orolig över att skada dig själv eller andra. 

Om det är akut, uppsök en akutpsykiatrisk mottagning eller ring 112. 

Behandling av depression

Ifall du varit deprimerad under en längre period och känner igen dig i flera av symtomen för depression så kan det vara bra att ta kontakt med en psykolog för att utvärdera din situation. Depression kan göra att livet känns meningslöst så finns det bra och effektiva behandlingsmetoder.

Vilken behandling som passar dig beror på din situation. Två av de vanligaste terapimetoderna för att behandla depression, som också har stöd i forskning, är kognitiv beteendeterapi och psykodynamisk terapi.

KBT för depression

En vanlig terapimetod för att behandla depression är kognitiv beteendeterapi (KBT). I KBT kommer du och din psykolog tillsammans undersöka vilka beteenden och tankar som är kopplade till din depression. Ni kommer bland annat undersöka vilka aktiviteter som du tidigare tyckt om som du nu har slutat med. 

Därefter arbetar ni med att utmana de negativa beteendemönster som är kopplade till depression. Ofta får man uppgifter att göra mellan samtalen. Det kan till exempel vara att anteckna vad man gjort under dagen och hur man mått när man gjort det. 

Studier har visat att KBT är en effektiv metod för behandling av depression, både vid fysiska möten och terapi online.

Psykodynamisk terapi för depression

Psykodynamisk terapi (PDT) är en annan vanlig terapimetod för behandling av depression. PDT skiljer sig från KBT i det att fokus ligger mer på det förflutna och bakgrunden till varför man känner sig nedstämd. I denna terapiform utforskar man hur händelser som skett tidigare i livet kan hänga samman med hur man mår idag.

Precis som KBT har många studier visat att PDT är en effektiv behandlingsmetod vid depression.

Vad kan jag göra själv vid depression?

Det finns några saker du kan göra för att hantera din nedstämdhet eller förhindra att gå in i en depression. 

Fysisk aktivitet vid depression

Forskning visar att fysisk aktivitet är ett av de mest effektiva verktygen för att hantera nedstämdhet. Generellt brukar man säga att 30 minuters motion fem dagar i veckan är optimalt för att ta del av de positiva effekterna, men att komma ut på en promenad någon gång i veckan är bättre än ingenting. Att planera in aktiviteter med en annan person kan öka sannolikheten att faktiskt göra det, exempelvis att boka in en promenad med en vän. Här kan du läsa mer om hur fysisk aktivitet kan påverka hur du mår psykiskt.

Rutiner vid depression

Att upprätthålla rutiner är också viktigt om du börjar känna dig nedstämd. Några rutiner som är viktiga att hålla är:

  • Sömnrutiner. Försök gå och lägga dig och gå upp samma tid varje dag.
  • Matrutiner. Försök äta några mål mat om dagen. Om det känns jobbigt att äta försök hitta något som är lätt. En skål med yoghurt eller en banan är bättre än ingenting. 
  • Motion. Försök kom ut och få motion. Orkar du inte varje dag så försök ha som mål att komma ut 1-3 gånger i veckan. Börja med en kortare promenad och öka sedan om du orkar. 
  • Arbete/skola. Försök att fortsätta gå till arbetet eller skolan även om det känns jobbigt. Ofta ökar ångesten och nedstämdheten om man skjuter på saker.

Meningsfulla aktiviteter när du är deprimerad

När man är nedstämd kan det vara svårt att komma på vad som tidigare känts meningsfullt  och roligt att göra. Fundera på vad du tyckte var roligt eller meningsfullt innan du började bli nedstämd. Försök få in någon sådan aktivitet då och då för att se om du märker skillnad i ditt mående i stunden. Ofta slutar man göra sådant som man egentligen tycker om, och det leder ofta till att man blir ännu mer nedstämd. Testa ring en vän, spela musik, se en film du tycker om, gå på middag, virka, dansa eller vad som helst. Testa några gånger för att se om det gör skillnad. Och börja med något som känns enkelt.  

Tips till närstående till någon som lider av depression

Att vara närstående till någon som lider av depression kan vara svårt. Man kan bli orolig, känna sig maktlös och inte veta vad man ska göra. Några tips är att:

  • Visa att du finns där för personen som stöd.
  • Fortsätt höra av dig till personen även om du inte får svar. Det är bra att visa att du finns där för personen. 
  • Läs på om depression för att lättare veta hur du kan ge stöd.
  • Hjälp personen att hålla rutiner, eller gör en aktivitet med personen. Kanske kan ni ta en kortare promenad eller fika hemma. Något litet är ofta bättre än ingenting alls. 
  • Uppmuntra personen att söka professionell hjälp. Här kan du också hjälpa till att ta kontakt med någon i samråd med personen, om hen tycker att det är svårt eller jobbigt. 

Menu