Bipolär typ 1 och typ 2

En person som lider av bipolär sjukdom går igenom faser av mani och depression. Bipolär sjukdom typ 1 är den mest kända varianten av sjukdomen, och kallades tidigare för manodepressiv sjukdom. Det finns behandlingar som kan hjälpa dig att må bättre.

I artikeln nedan förklarar vi vad som kännetecknar bipolär sjukdom, ger exempel på vanliga symtom vid bipolär sjukdom, vilka behandlingar som finns tillgängliga och när man bör söka hjälp.

Vad är bipolär sjukdom?

Bipolär sjukdom (tidigare kallat manodepressiv) innebär att en person genomgår perioder av förhöjd sinnesstämning, även kallat mani, och perioder av sänkt sinnesstämning, även kallat depression. Att leva med bipolaritet betyder att man går igenom olika perioder, eller skov, av mani och depression.

Det finns två olika typer av bipolaritet, bipolär sjukdom typ 1 och bipolär sjukdom typ 2. Skillnaden är att personer som är diagnostiserade med bipolär sjukdom 1 har kraftigare perioder av mani som kan leda till psykotiska tillstånd, medan en person med bipolär sjukdom typ 2 upplever lindrigare perioder av förhöjd sinnesstämning, som kallas hypomani.

Symtom på bipolär sjukdom 

Personer med bipolär sjukdom upplever olika perioder med mani och depression.  

Att vara manisk innebär att man är upprymd, mer energifylld, lättretlig och i behov av mindre sömn, medan att vara deprimerad är motsatsen. Då känner man sig nedstämd, låg och är i behov av mer sömn. Vad som utlöser en manisk eller depressiv period skiljer från person till person men det är vanligt att stressrelaterade livshändelser har en inverkan.

Hur länge perioderna av symtom på mani och symtom på depression pågår och hur kraftiga symtomen är varierar från person till person. Man kan också ha symtomfria perioder och kan även varva mellan symtom på mani och symtom på depression i samma period.

Symtom på mani

Under de maniska perioderna känslor av eufori och överaktivitet vanligt förekommande. Om man har bipolär sjukdom kan en period av mani ha de här symtomen:

  • Känna eufori.
  • Vara lättirriterad eller aggressiv. 
  • Vara lättirriterad.
  • Vara impulsiv och göra sådant som man senare ångrar, så som att göra av med väldigt mycket pengar eller köra för fort. 
  • Ha mindre, eller nästan inget, behov av sömn. 

Symtom på hypomani

Hypomani är en lindrigare form av mani, och brukar inte resultera i lika stora konsekvenser som mani kan göra. Om man har bipolär sjukdom kan en period av hypomani ha de här symtomen: 

  • Man känner sig mer kreativ.
  • Man är mer uppvarvad och har mer energi.
  • Man har inte lika stort sömnbehov som vanligt. 

Symtom på depression

En period av depression kan börja med känslor av nedstämdhet och minskat intresse för omgivningen och aktiviteter. Om man har bipolär sjukdom kan en period av depression ha de här symtomen:

  • Känslor av nedstämdhet och hopplöshet.
  • Mindre ork att ta itu med saker.
  • Ökad eller minskad aptit, vilket kan leda till att du går upp eller ned i vikt.
  • Sömnsvårigheter. Antingen sover man mer än vanligt eller har svårare att sova än annars. 
  • Svårt att koncentrera sig.
  • Man blir rastlös.
  • Man får mer ångest. 

Ibland kan depressionen vara så kraftig att man kan få självmordstankar eller försöker ta livet av sig.

Psykotiska symtom

Psykotiska symtom kan uppstå vid kraftig mani eller depression. En psykos innebär att du uppfattar världen annorlunda mot vad du brukar, så kallat vanföreställningar. Vid depression kan du uppleva att du är förföljd och vid mani kan du uppleva att du kan ta dig an alla världens problem och lösa dem. De psykotiska symtomen försvinner ofta när du börjar må bättre igen. 

Vad beror bipolär sjukdom på?

Anledningarna till att en person får bipolär sjukdom är inte helt klara. Man vet idag att ärftlighet spelar en viss roll. Studier har visat att om någon i familjen lider av bipolär sjukdom ökar risken för att själv bli drabbad. Detta betyder dock inte en person kommer att utveckla bipolär sjukdom bara för att man har en förälder eller ett syskon med diagnosen. Studier har även visat att olikheter i hjärnstrukturer och hjärnfunktioner samt vilken omgivning man har också har en inverkan för att utveckla bipolär sjukdom.

När ska jag söka hjälp för bipolär sjukdom?

Att ibland vara nedstämd och ibland känna sig euforisk är en del av livet för alla människor och behöver inte betyda att man lider av någon slags psykisk ohälsa. Men det är viktigt att söka hjälp för bipolär sjukdom om du känner igen dig i:

  • Du har haft eller är i en period av eufori och behöver mindre sömn.
  • Du har flera perioder av depression i följd, även utan mani.
  • Du har haft euforiska eller maniska perioder där du gjort saker du sedan ångrat.
  • Du har någon i släkten som har bipolär sjukdom och du har egna symtom på det. 

Vänta inte med att söka hjälp. Ju tidigare du får hjälp desto bättre. Med det sagt är det aldrig för sent att söka hjälp. Ett tips, men absolut inte ett måste, är att skriva dagbok över sitt mående för att få en tydligare bild av sina svängningar. Det gör det ofta lättare att förklara för vårdpersonalen. 

Är det akut?

Kom ihåg att söka akut hjälp om du eller någon i din närhet:

  • Är i en period av mani eller depression och livet känns outhärdligt, och vardagen inte går att få ihop. 
  • Får självmordstankar eller inte vill leva längre.
  • Har psykotiska symtom. 
  • Är orolig över att skada dig själv eller andra. 

Om det är akut, uppsök en akutpsykiatrisk mottagning eller ring 112. 

Behandling av bipolär sjukdom 

Bipolär sjukdom går inte att bota men det finns behandlingsmetoder som gör att en person som har sjukdomen kan leva ett normalt och välfungerande liv. De vanligaste sätten att behandla bipolär sjukdom är läkemedel och psykoterapi.

Psykoterapeutiska behandlingsmetoder som har visat sig vara effektiva inkluderar kognitiv beteendeterapi (KBT), psykodynamisk terapi (PDT) och dialektisk beteendeterapi (DBT). Både val av läkemedel och terapiform är individuellt och beror på vilken typ av problem en person har och hur kraftiga symtomen är.

Läkemedel vid bipolär sjukdom

Det finns för- och nackdelar med alla typer av läkemedel och vilken typ som passar en person bäst är individuellt. Några av de vanligaste typer av läkemedel som rekommenderas av psykiater är stämningsstabiliserande och antidepressiva (SSRI). Det kan ta ett tag att hitta rätt läkemedel eller rätt läkemedelskombination. Den perioden kan vara tuff, så ha tålamod och lyft med psykiatern om läkemedlet inte fungerar. Ett tips är att skriva dagbok över sitt mående redan innan, men även medan, man testar läkemedel för att kunna jämföra effekten. 

KBT vid bipolär sjukdom

I en KBT-behandling för bipolär sjukdom kan psykologen och klienten tillsammans kartlägga hur svårigheterna ser ut och när de uppkommer. I KBT jobbar man med beteendeförändringar och kan få hjälp att hantera sådant som kan påverka sjukdomen, till exempel stresshantering, mindfulness, kommunikation och hur man löser konflikter. 

Vad kan jag göra själv vid bipolär sjukdom?

Om du lider av bipolär sjukdom, eller tror dig lida av bipolär sjukdom, är det viktigt att få professionell hjälp. Det finns vissa saker som kan vara bra att göra själv:

  • Hålla rutiner. Försök att hålla rutiner, även om du börjar känna dig mer upprymd eller mer nedstämd. Det kan hjälpa för att inte hamna i för stora svängningar. 
  • Var uppmärksam på tidiga signaler. Att uppmärksamma sina tidiga signaler på att man är påväg in i en depression eller en mani gör att det kan vara lättare att avstyra det. Ta hjälp av en närstående om du själv har svårt att se dina tidiga signaler. 

Tips till närstående till någon med bipolär sjukdom 

Att vara närstående till någon som lider av ångest kan vara svårt. Man kan bli orolig, känna sig maktlös och inte veta vad man ska göra. Några tips är att:

  • Visa att du finns där för personen som stöd.
  • Läs på om bipolär sjukdom för att lättare veta hur du ska stötta.
  • Hjälp personen att uppmärksamma svängningarna i tid. Det kan ibland vara lättare att se det som närstående än när man själv är mitt uppe i det. Var noga med att stämma av med personen om det är okej att du påpekar svängningarna.
  • Uppmuntra personen att söka professionell hjälp. Här kan du också hjälpa till att ta kontakt med någon i samråd med personen, om hen tycker att det är svårt eller jobbigt. 

Menu