Startsida / Depression och nedstämdhet
Depression och nedstämdhet

Depression och nedstämdhet

Livet har sina upp- och nedgångar och nedstämdhet är något vi alla upplever från och till. Ibland känner vi oss ledsna för att något jobbigt inträffat. Andra gånger handlar det om att vår livssituation inte är som vi hade önskat. För de flesta avtar sorgen efter ett tag och livet går vidare som tidigare.För en person som är deprimerad går nedstämdheten däremot inte över med tiden, utan håller i sig. Utöver att enbart känna sig nedstämd är det vanligt att depression även kan leda till andra problem såsom sömnstörningar, viktförändring och ångest.Depression är en av de vanligaste typerna av psykisk ohälsa i Sverige och var femte svensk får diagnosen depression någon gång i livet.I texten nedan kan du läsa mer om vad depression är, vilka som är de vanligaste symptomen och hur man kan behandla depression.


Vad är depression?

Eftersom nedstämdhet och sorg är en del av livet kan det ibland vara svårt att veta vart man drar gränsen för depression. Vanligtvis brukar man säga att om man varit nedstämd varje dag i mer än två veckor, och haft andra problem som sömnstörningar och energilöshet, så finns en risk för depression.

Många beskriver depression som att livet ofta känns grått och meningslöst. Saker som man tidigare tyckte var kul och uppfyllande känns tråkiga. För vissa blir även vardagssysslor såsom att laga mat, gå till jobbet eller att sköta hygienen jobbiga. Det är även vanligt att sexlusten minskar.

Depression

Många som är deprimerade känner sig ensamma i sina problem. Men faktum är att depression är väldigt vanligt. Var femte svensk femte svensk har fått diagnosen depression någon gång i livet.

En person som är deprimerad har oftast ett negativt tankesätt om sig själv och sitt eget värde. Dessa tankar leder inte sällan till att självkänslan sjunker och att man känner sig otillräcklig, vilket i sin tur kan medföra andra problem som ångest och sömnproblem.

Det är vanligt att en negativ cirkel skapas i vilken en deprimerad person har ett negativt tankesätt om sig själv och omvärlden. Dessa tankar kan lätt leda till känslor av meningslöshet, vilket i sin tur leder till att man blir än mer omotiverad att göra saker och ta tag i problem.


Depression symptom

Hur depression upplevs skiljer sig från person till person, men det finns några symptom som är mer vanliga än andra. Många av symptomen som är listade nedan är något som alla kan uppleva från och till i varierande grad. Desto fler symptom och ju längre de hållit i sig, desto större är risken för depression. Om du känner igen dig i flera av symptomen nedan kan det vara en bra idé att kontakta en psykolog för att utvärdera din situation.

Nedstämdhet
Många med depression beskriver nedstämdhet som en känsla av att allt är meningslöst och tråkigt och att ingenting kommer att bli bättre.

Minskad glädje och lägre intresse för aktiviteter

Ett tidigt tecken på depression är att man inte längre känner glädje på samma sätt som tidigare. Detta blir oftast tydligt när det gäller aktiviteter som man tidigare tyckt varit uppfyllande. Exempelvis kan en kaffe med bästa kompisen eller ett träningspass, som tidigare känts som roliga aktiviteter, upplevas som meningslösa och jobbiga.

Viktförändring
I samband med depression är det vanligt att få antingen ökad eller minskad aptit, vilket för många leder till antingen viktökning eller viktminskning.

Mindre energi
Att vara deprimerad innebär ofta att man känner sig energilös. Rutiner som tidigare varit relativt enkla, exempelvis att ta disken eller gå till gymmet, kan lätt kännas som väldigt jobbiga att utföra. 

Koncentrationssvårigheter
Svårigheter att koncentrera sig är ett annat vanligt symptom bland personer med depression. Det kan dels handla om att man har svårt att hålla fokus på arbetsplatsen eller i skolan, men även att man blir mer glömsk och har svårare att ta beslut än tidigare.

Dålig självbild och skuldkänslor
En negativ tankespiral leder till att många med depression får sämre självbild och känner skuldkänslor. Det är vanligt att man känner sig otillräcklig och tycker att man borde kunna ta tag i sina problem, men är oförmögen att göra det.

Sömnproblem
Att få problem med sömnen är väldigt vanligt för personer som är deprimerad. Det kan både innebär att man sover antingen mer eller mindre än tidigare. Exempelvis är det vanligt att ha problem med att somna, vakna upp i mitt i natten, eller vakna mycket senare än man brukar göra.


Olika typer av depression

Det finns flera olika former av depression. Nedan är de vanligaste listade.

Egentlig depression

Den mest vanligt förekommande formen av depression är egentlig depression. Detta är den typ av som de flesta tänker på när man pratar om depression.

Man brukar dela upp egentlig depression i tre nivåer: lätt/lindrig, medelsvår och svår.

Lätt eller lindrig egentlig depression innebär att man känner sig nedstämd och mår dåligt men ändå klarar av att fungera som vanligt.

Medelsvår depression innebär ofta att man får problem med att fungera i vardagen. Exempelvis kan det handla om att man får sömnproblem, har svårt att gå till jobbet eller har problem att utföra olika vardagssysslor.

Svår depression är den allvarligaste graden av egentligen depression. Många med svår depression och problem att ens orka ta sig ur sängen på morgonen och till och med basala behov som att äta och hålla sig ren kan bli för betungande att klara av.

Årstidsbunden depression

Årstidsbunden depression innebär att man blir deprimerad under en viss period på året. På engelska kallas detta för seasonal affective disorder (SAD). Det absolut vanligaste är att årstidsbunden depression slår till under de mörka höst- och vintermånaderna. I detta blogginlägg kan du läsa mer om årstidsbunden depression.

Utmattningssyndrom

Många som drabbas av utmattningssyndrom blir även deprimerade. I dessa fall kommer depressionen som en följd av långvarig stress utan tillräckligt med återhämtning.

Dystymi

Symptomen för dystymi är nästan desamma som för lätt depression. Man känner sig nästan alltid nedstämd och sorgsen, men klarar fortfarande av att utföra vardagliga sysslor. 

Bipolär sjukdom

Bipolär sjukdom, som ibland även kallas manodepressivitet, innebär att man har perioder av depressioner varvat med perioder av mani. Här du kan läsa mer om bipolär sjukdom.


Orsaker till depression - varför blir man deprimerad?

Det finns ingen enkel förklaring till varför depression uppstår. För vissa är det ett trauma eller en jobbig händelse som utlöser depressionen. För andra kan det vara gener och ärftlighet som spelar in. I många fall är det flera saker som bidrar.

Forskning har visat att det finns vissa faktorer som ökar riskerna för att drabbas av depression. Nedan har vi listat några av de vanligaste.

Ärftlighet och gener

Det finns många studier som pekar på att vissa personlighetstyper löper större risk för att drabbas av depression. Exempelvis har man sett att personer som är introverta och neurotiskt lagda i större grad blir deprimerade än andra.

Flera studier har även visat att det finns en stark genetisk faktor för depression och risken ökar om man har någon i familjen som drabbats.

Livssituation

Hur väl vi trivs med vår livssituation är en starkt bidragande faktor till hur vi mår och känner oss. Exempelvis har studier visat att risken att bli deprimerad är högre för personer som är arbetslösa eller lever i socialt utsatta områden, 

Trauma

Risken för att bli deprimerad ökar kraftigt om man har varit med om ett trauma i barndomen. Exempelvis visade en tysk studie från 2015 att 76 % av de deprimerade deltagarna i studien hade varit med om minst en traumatisk händelse i barndomen.

Obalans i hjärnan

I vissa fall kan depression bero på en kemisk obalans i hjärnan, främst på grund av att halterna av noradrenalin och serotonin är låga.

Långvarig stress

Långvarig stress utan tillräckligt med återhämtning ökar risken för flera olika typer av psykiska problem, däribland depression. Här kan du läsa mer om stress och vad du kan göra om du känner dig stressad i vardagen.

Fysisk sjukdom

Vår fysiska och psykiska hälsa är tätt sammankopplade. Att ha en allvarlig sjukdom kan leda till stress och ångest, vilket kan göra att man blir deprimerad. Dessutom kan olika typer av sjukdomar rent fysiologiskt öka riskerna för depression.


Behandling av depression

Ifall du varit nedstämd under en längre period och känner igen dig i flera av symptomen för depression så kan det vara bra att ta kontakt med en psykolog för att utvärdera din situation.
Även om depression kan göra att framtiden känns grå och hopplös så finns det bra och effektiva behandlingsmetoder.

Vilken behandling som är att föredra varierar från fall till fall. Två av de vanligaste terapimetoderna som används är kognitiv beteendeterapi och psykodynamisk terapi.

KBT för depression

Kognitiv beteendeterapi (KBT) går i stor utsträckning ut på att identifiera negativa tanke- och beteendmönster som bidrar till att livet känns hopplöst och dystert. Tillsammans med psykologen får du lära dig att utmana de negativa (och ofta falska) föreställningarna om hur verkligheten ser ut.

Mellan sessionerna är det vanligt att få hemläxor. Det kan exempelvis handla om att du får i uppgift att skriva en tankedagbok, vilket innebär att skriva ner de negativa tankar som dyker upp under dagen.

Studier har visat att KBT är en effektiv metod för behandling av depression, både vid fysiska möten och terapi online.

Psykodynamisk terapi för depression

Psykodynamisk terapi är en annan vanlig terapimetod för behandling av depression. Psykodynamisk terapi skiljer sig från KBT i hänseendet att fokus ligger mer på det förflutna och bakgrunden till varför man känner sig nedstämd.

I denna terapiform går man ofta “djupare” än i KBT och utforskar hur händelser som skett tidigare i livet kan hänga samman med hur man mår idag.

Precis som KBT har många studier visat att psykodynamisk terapi är en effektiv behandlingsmetod vid depression.

Utöver KBT och psykodynamisk är interpersonell terapi en terapimetod med vetenskapligt stöd som ofta används för behandling av depression.

Självhjälp vid depression - vad kan man göra på egen hand?

Att försöka ta sig ur en depression på egen hand kan vara svårt. Om du känner igen dig i flera av symptomen för depression är det alltid bäst att ta kontakt med en legitimerad psykolog eller psykoterapuet för att få en utvärdering av din situation.

Det finns dock ett flertal saker du kan göra för att minska riskerna för depression, samt för att höja ditt välmående om du känner dig nedstämd.

Ett av de mest effektiva verktygen är fysisk aktivitet. Mängder med studier har visat på en stark koppling mellan psykiskt och fysiskt välmående. Generellt brukar man säga att 30 minuters träning fem dagar i veckan är optimalt för att uppnå de positiva effekterna. I detta blogginlägg kan du läsa mer om hur fysisk aktivitet kan påverka hur du mår psykiskt.

Att upprätthålla rutiner är också viktigt om du börjar känna dig nedstämd, oavsett om du går i terapi eller ej. Exempelvis är det viktigt att försöka gå och lägga sig och gå upp vid samma tid varje dag, att gå till jobb och skola fastän man inte alls känner för det och försöka röra på sig i den mån man orkar.


Psykologen svarar - tre vanliga frågor om depression

Ahum-psykologen Fredrik sandin svarar på tre vanliga frågor om depression.

Hur vet man om man är deprimerad eller nedstämd?

Bland de första tecknen är att tidigare lustfyllda saker i tillvaron känns meningslösa och tråkiga. Du börjar tacka nej till saker som du annars tycker är kul och gillar. Ett annat tecken är att du inte har samma energi som tidigare, känner dig allmänt trött och hängig över en längre tidsperiod. Du kanske vill göra saker men orkar inte. Undvikande och orkeslösheten skapar en negativ spiral och bidrar till ökad isolering vilket späder på det dåliga måendet.

Kan man få fysiska symptom vid depression?

Ja, kopplingen mellan psyket och kroppen är starkare än vad många tror. Det finns tex studier som visar att upp till 25-30 % som söker hjälp för ett fysiskt problem på vårdcentralen egentligen har ett psykisk problem som grundorsak. Exempel på vanliga fysiska symtom på depression kan vara olika typer av smärta (mage, rygg, leder), trötthet, minskad sexlust och sämre minne.

Är det vanligt att känna ångest om man är deprimerad?

Ja det är väldigt vanligt. På samma sätt som att depression kan ge fysiska symtom kan depression göra att det blir lättare att känna ångest. Depression i sig är ofta ett tecken på att vi har kört slut på och själva och då blir vi sårbara. Det blir tex lättare att tänka negativa tankar och negativa tankar i sig ger upphov till oro och ångest. Generellt sätt är de flesta tillstånd inom psykisk ohälsa ofta "multifaktoriella" vilket innebär att ett tillstånd inte uppträder helt ensamt.

Referenser

Ahola, K., Hakanen, J., Perhoniemi, R., & Mutanen, P. (2014). Relationship between burnout and depressive symptoms: a study using the person-centred approach. Burnout Research, 1(1), 29-37.

American Psychiatric Association. (2013). Diagnostic and statistical manual of mental disorders (DSM-5®). American Psychiatric Pub.

Craft, L. L., & Perna, F. M. (2004). The benefits of exercise for the clinically depressed. Primary care companion to the Journal of clinical psychiatry, 6(3), 104.

Driessen, E., Cuijpers, P., de Maat, S. C., Abbass, A. A., de Jonghe, F., & Dekker, J. J. (2010). The efficacy of short-term psychodynamic psychotherapy for depression: a meta-analysis. Clinical psychology review, 30(1), 25-36.

Fernandez-Pujals, A. M., Adams, M. J., Thomson, P., McKechanie, A. G., Blackwood, D. H., Smith, B. H., ... & Linksted, P. (2015). Epidemiology and heritability of major depressive disorder, stratified by age of onset, sex, and illness course in Generation Scotland: Scottish Family Health Study (GS: SFHS). PloS one, 10(11), e0142197.

Goodwin, G. M. (2006). Depression and associated physical diseases and symptoms. Dialogues in clinical neuroscience, 8(2), 259.

Hofmann, S. G., Asnaani, A., Vonk, I. J., Sawyer, A. T., & Fang, A. (2012). The efficacy of cognitive behavioral therapy: A review of meta-analyses. Cognitive therapy and research, 36(5), 427-440.

Jefferis, B. J., Nazareth, I., Marston, L., Moreno-Kustner, B., Bellón, J. Á., Svab, I., ... & Vicente, B. (2011). Associations between unemployment and major depressive disorder: evidence from an international, prospective study (the predict cohort). Social science & medicine, 73(11), 1627-1634.

Linde, K., Sigterman, K., Kriston, L., Rücker, G., Jamil, S., Meissner, K., & Schneider, A. (2015). Effectiveness of psychological treatments for depressive disorders in primary care: systematic review and meta-analysis. The Annals of Family Medicine, 13(1), 56-68.

Lorant, V., Deliège, D., Eaton, W., Robert, A., Philippot, P., & Ansseau, M. (2003). Socioeconomic inequalities in depression: a meta-analysis. American journal of epidemiology, 157(2), 98-112.

Moret, C., & Briley, M. (2011). The importance of norepinephrine in depression. Neuropsychiatric disease and treatment, 7(Suppl 1), 9.

Negele, A., Kaufhold, J., Kallenbach, L., & Leuzinger-Bohleber, M. (2015). Childhood trauma and its relation to chronic depression in adulthood. Depression research and treatment, 2015.

Relaterat

Laddar...