Depression och nedstämdhet

Depression och nedstämdhet hör till de vanligaste psykiska problemen som människor drabbas av. I denna text beskriver vi depression och nedstämdhet ingående för att du ska få en ökad förståelse för problematiken.

Vad är depression?

De allra flesta människor känner sig någon gång nedstämda eller ledsna av olika anledningar. Vi kan exempelvis må dåligt över en särskild händelse eller känna att tillvaron inte riktigt är som vi vill  i något avseende. Att känna sig lite nere under en period kan således vara en naturlig reaktion och en del av livet som går över efter ett tag. Ibland kan man må dåligt utan att man riktigt vet varför, vilket också brukar vara ett övergående tillstånd. Om nedstämdheten däremot håller i sig under en längre tid kan man ha fått en depression.

Om en person har känt sig nedstämd och orkeslös varje dag i minst två veckor kan den ha blivit deprimerad. Det är vanligt att en deprimerad person sällan känner sig glad, inte ens när den gör saker som den annars brukar tycka om. De aktiviteter som tidigare skänkte glädje kan numera kännas tråkiga, oviktiga och kravfyllda. Även vardagssysslor som att laga mat och sköta hygienen känns jobbigt, och det är inte ovanligt att sexlusten minskar eller försvinner helt. En deprimerad person nedvärderar ofta sig själv och tycker att det man gör, säger och tänker är dåligt och otillräckligt. Den låga självkänslan innebär att man ofta tror att också andra tycker illa om en, även om det inte alls är sant. Ångest och oron kan öka, vilket kan medföra problem med att sova, koncentrera sig och reglera matintaget. Vissa personer kan få väldigt liten matlust, medan andra tröstäter stora mängder för att få bort de negativa känslorna. En person med depression kan ofta känna en hopplöshet inför sin nedstämdhet - ”hur ska det någonsin kunna bli någon skillnad?” Det är svårt att se ljust på framtiden och ett slut på sitt lidande. För människor med en djup depression kan detta resultera i känslan av att man inte längre vill leva. Tankar på att ta sitt eget liv stannar oftast vid just tankar, men dessa är en varningsklocka för anhöriga eller andra närstående att ta på allvar. En depression kan också visa sig i kroppen genom orkeslöshet, förstoppning eller värk i exempelvis huvud, mage, axlar och nacke. Hjärtklappning och problem att andas är andra tydliga tecken. En person som uppsöker sjukvården för sådana besvär kan få svårt att acceptera att problemen beror på depression, då man förväntat sig en fysisk åkomma som orsak. Även om tecknen för depression kan tyckas uppenbara, är det inte alltid som man själv förstår att man är deprimerad. Det kan vara vänner, familj eller andra i ens omgivning som reagerar på att personen börjat bete sig på ett annorlunda sätt. Det är vanligt att anhöriga uppmärksammar att personen blivit mer lättirriterad, arg eller till och med aggressiv än tidigare. Depressionen kommer dock ofta smygande och växer sig starkare med tiden, vilket ibland kan göra den svår att upptäcka.

Varför deprimerad?

Varför hamnar då vissa personer i en depression? Det finns många olika orsaker till att en person blir så pass nedstämd att denne kan räknas som deprimerad. Olika typer av yttre påfrestningar i tillvaron kan påverka en person negativt. Att bli av med jobbet, ha ekonomiska problem, ha ett missbruk eller bli kroppsligt sjuk eller funktionshindrad kan bidra till att en depression utvecklas. Även positiva händelser i livet, som att flytta eller få barn, kan få en negativ effekt. Det beror på att de utgör stora förändringar i livet. Människor som har en stressig tillvaro med få tillfällen till vila kan också ligga i riskzonen för depression. Att inte kunna leva upp till de krav som finns leder till känslor av otillräcklighet, ångest och nedstämdhet. I vissa fall finns det ingen tydlig yttre orsak som kan kopplas till varför en person är deprimerad. En förklaring kan därför finnas i skillnaden mellan oss människor; även om alla kan bli deprimerade löper vissa en större risk beroende på hur vi är och vad vi varit med om. En person som fokuserar på misslyckanden och problem riskerar att må sämre än en person som ser positivt på sig själv och livet i stort. En svår uppväxt kan sätta djupa spår i en person om denne inte får hjälp att bearbeta det jobbiga. Samtidigt kan också risken för att bli deprimerad bero på våra gener; vissa är från födseln extra känsliga för påfrestningar som livet erbjuder. Det finns också kroppsliga förklaringar till depression. Hjärnan och nervsystemet innehåller signalsubstanser som kommunicerar mellan hjärncellerna och påverkar hur vi känner, tänker och beter oss. Serotonin, noradrenalin och dopamin är verksamma signalsubstanser vid depression och inverkar på vår sinnesstämning, sömn, aptit och sexualitet. När dessa substanser är i obalans fungerar samspelet mellan celler sämre och vi kan utveckla en depression. Man kan klara sig från att bli deprimerad trots flera av dessa riskfaktorer om man här och nu lever ett tryggt liv med stödjande relationer.

Typer av depression

Det finns flera varianter av depression som i olika grad påverkar en persons tillvaro. Den vanligaste typen kallas egentlig depression och kan delas in i en lätt, medelsvår och svår variant. En person med lätt depression kan ofta sköta arbete, studier, vardagssysslor och relationer även om den mår dåligt på insidan. För en medelsvår depression innebär sådana aktiviteter stora utmaningar. En svårt deprimerad person ha svårt att klara av de mest grundläggande behoven, som att äta och sköta hygienen. En annan form av depression kallas dystymi, och liknar en lättare variant av egentlig depression. En person med dystymi har varit nedstämd minst två år. En del personer kan vara deprimerade under en period, för att sedan bli överdrivet upprymda under en tid. Under den upprymda tiden känner sig personen oövervinnlig och kan handla omdömeslöst. Detta kallas mani, och den som växlar mellan att vara deprimerad och manisk kan få diagnosen bipolär sjukdom.

 

Deprimerad person i högt gräs

Vanlig sjukdom

Så många som varannan kvinna och var fjärde man kommer någon gång i livet bli deprimerad. Även om depression är väldigt vanligt är det många deprimerade som väljer att inte söka sig till vården för hjälp. Detta kan bero på många olika saker. Många människor skäms för de mår dåligt och det upplevs ofta som mer pinsamt att ha psykiska problem än ett kroppsligt, exempelvis som att ha ont i ett ben. Vissa väljer att inte söka vård för att de inte vågar; det kan kännas obekvämt att be om hjälp där man kanske inte har koll på vad som ska hända. Det kan finnas en uppfattning att känslor av nedstämdhet är något som man ska ta hand om och lösa på egen hand.

Behandling

Om man anar att man är deprimerad kan man söka sig till en läkare eller psykolog för att få hjälp. Det finns inga prover eller undersökningar för att se om en person är deprimerad, utan detta avgörs utifrån det personen berättar om sitt liv och hur man mår. Om man får diagnosen depression finns det olika typer av behandlingar för att må bättre. Vilken metod som används beror på ens personlighet och hur pass deprimerad man är. Det är vanligt att den deprimerade personen får reflektera kring sina vanor, som sömn och motion, för att se om det finns något som kan förändras. Sådana saker kan man prata om i stödsamtal med en psykolog eller kurator som jobbar på exempelvis en vårdcentral. Depression behandlas annars ofta med psykoterapi eller antidepressiva läkemedel, eller en kombination av dessa. Psykoterapi går att få hos en psykolog eller psykoterapeut. Den deprimerade personen får då prata om sitt liv och med hjälp av terapeuten hitta verktyg för att på sikt må bättre. Det finns flera varianter av psykoterapi och olika psykologer och psykoterapeuter kan ha olika inriktningar. Vissa personer med depression äter antidepressiva läkemedel samtidigt som de går i terapi, medan andra väljer att endast använda sig av psykoterapi eller läkemedel enskilt. Vid dystymi är det vanligt att behandlingen består av antidepressiva läkemedel och inte terapi. Vid svår depression kan man behöva söka vård på en psykiatrisk klinik. I extrema fall kan elchocksbehandling vara en metod för att må bättre. Elchockerna hjälper signalsubstanser i hjärnan att komma i balans igen. Om man tror att man har en depression är det viktigt att söka hjälp, då några månaders behandling kan göra att man mår mycket bättre. 

Laddar...