Hem  »  Blogginlägg   »   Vilket flyktbeteende använder du?

Vilket flyktbeteende använder du?

I Coronans spår är det inte konstigt att jobbiga känslor stiger till ytan när framtiden plötsligt känns så oviss. Hur ska det bli? I en stressad situation är det några överlevnadsmekanismer som slår till. De två huvudsakliga är fly eller fäkta, dvs försöka undvika hotet eller gå till attack mot det. Eftersom det är svårt att gå till attack mot Corona försöker många av oss att fly.

Flyktbeteenden kan se ut på många sätt. När vi ägnar oss åt saker som inte får oss att må bättre annat än på mycket kort sikt kallas det för flyktbeteenden. Vi orkar inte känna alla de känslor som poppar upp och försöker hitta strategier för att slippa känna dem. Det kan vara något så enkelt som tristess; ”Jag vill inte diska och sitter därför och scrollar på mobilen”. På engelska kallas detta ibland för ”numbing”. Verbet ”numb” betyder avdomna på svenska. Vi hittar på saker för att slippa känna. Aktiviteter som gör oss lite avdomnade.  

Forskaren Brené Brown menar att vi alla praktiserar diverse flyktbeteenden på ett slags spektrum där beroende/missbruk är den ena ytterligheten. Mera subtila former kan vara oförmågan att stanna kvar i en relation eller allmänt att skjuta upp tråkiga vardagssysslor för att istället ägna oss onödigt tidsfördriv. 

Vanliga flyktbeteenden i Corona-tider

Den senaste tiden har alkoholförsäljningen ökat i Sverige med ca tio procent om man jämför med samma period förra året. Det kan förvisso bero på att man dricker hemma istället för på krogen och kanske i viss mån på bunkring. I USA har försäljningen av alkohol ökat mycket markant och särskilt försäljningen av starksprit som gin och tequila. 

Netflix har rapporterat ett ökat tryck och har tvingats sänka kvalitén för att möjliggöra att många kan titta samtidigt. Detta tyder på att allt fler konsumerar filmer och serier i större utsträckning än före krisen. Youtube blir nästa streamingjätte att sänka videokvaliteten på sin plattform för att minska påfrestningen på nätets bandbredd. Youtube meddelar att streamingtjänsten sänker kvalitén på videoklipp till SD (standard definition) i stället för HD (high definition), som vanligtvis är standardinställningen.

Siffror visar att användningen av sociala medier ökat med 36 % i åldersgruppen 16-55 år. En icke-vetenskaplig betraktelse indikerar att många vältrar sig i nyheter i en utsträckning som långt överskrider vad som är meningsfullt. Globalt uppger 70 procent (bygger på data från 13 länder) att de spenderar mer tid på sina smartphones än före krisen. 

När vi frågade våra följare vilka flyktbeteenden de ägnat sig åt senaste månaden svarade de flesta att de spenderar mer tid på sina smartphones. Vanligt var också att konsumera mer nyheter än man behöver. Några uppgav att de drack och åt mer, men en del sa faktiskt det omvända. 

Vad är problemet med flyktbeteenden?

Problemet med flykt eller ”numbing” är att både positiva och negativa känslor trycks ner. Sen är det också så att de inte trycks undan för gott utan de finns ändå där under ytan för att besöka oss igen när det blivit tyst. Till slut måste du ändå ta itu med problemet. Flyktbeteenden är ingen psykisk sjukdom men väl ett destruktivt mönster som är lätt att fastna i och som hindrar oss från att leva våra liv fullt ut. Det kan ibland utvecklas till allvarligare tillstånd som alkoholism eller spelmissbruk. 

Viktigare aktiviteter trängs också undan av flyktbeteenden och det kan gå ut över föräldraskap och relationer eller annat som är viktigt, t.ex. att laga mat från grunden eller att motionera. Det är enklare att konsumera underhållning än att jobba på en relation. Det ligger närmare tillhands att äta snacks och dricka öl än att laga en hälsosam måltid från grunden osv. 

Börja med att betrakta och identifiera dina flyktbeteenden

 Reflektera över om du har några flyktbeteenden som du tar till när något är jobbigt. Kanske ligger de än så länge på ett omedvetet plan. Kanske vet du innerst inne att du har problem med några beteenden men ägnar dig åt rättfärdigande vilket är en form av förnekelse, t.ex. försöker intala dig att det är viktigt att följa nyheterna till punkt och pricka. Kanske har du kommit så långt att du lyckats identifiera några flyktbeteenden och börjat arbeta med att bryta dem på egen hand. Om du upptäckt svårigheter med att sluta upp med dina flyktbeteenden kan det vara läge att söka professionell hjälp.

Om att jobba med flyktbeteende i terapi

Oavsett hur det tar sig uttryck finns det anledning att utforska på djupet hur flyktbeteendet påverkar ens välbefinnande. Om nackdelarna är fler än fördelarna så finns förutsättningar att åstadkomma en förändring. Men det kräver arbete. De flesta som söker professionell hjälp för att hantera sitt flyktbeteende brukar rekommenderas kognitiv beteendeterapi (KBT). Det ligger nära till hands eftersom KBT går ut på att studera tankar och känslor och hur de påverkar vårt beteende. I terapin arbetar man praktiskt med att stärka färdigheter som uppmärksamhet, självkontroll och att lära sig sätta upp och fullfölja mål.

Ahums psykologer kan hjälpa er med detta. Testa att bli matchad med en psykolog här och bestäm själv om och vem du ska boka en tid hos. 

Menu