Var går gränsen mellan sund avhållsamhet i pandemitider och tvångsmässig hälsoångest?

Den senaste tiden har Ahums psykologer tagit emot ett ökat antal personer som söker för oro och ångest kopplat till covid-19. Givet omständigheterna kan denna oro anses både rationell och befogad. Den här artikeln handlar dock inte om de personer i riskgrupper eller som har närstående i riskgrupper vars oro faktiskt är befogad. Den handlar om de personer vars oro och rädsla står i felaktig proportion till sannolikheten att bli allvarligt sjuk.

Hur kan vi hjälpa personer vars rädsla inte står i proportion till den faktiska faran? Om en symtomfri 20-åring utan riskfaktorer för att drabbas hårt av Corona och som följer alla rekommendationer är så rädd att smitta andra att hen ligger sömnlös om nätterna så kan det handla om hälsoångest. Vi behöver då hjälpa personen att vrida och vända på sina tankar, känslor och beteenden för att öka förståelsen för sin situation och bemästra rädslan på lång sikt. En del är rädda för att själva drabbas och vilka konsekvenser de skulle medföra medan andra oroar sig mer för deras anhöriga. Vissa uppger som i exemplet ovan att de är så rädda för att själva smitta någon annan att de slutat gå utanför dörren trots att de är helt symtomfria. De flesta har någonting gemensamt - rädslan har tagit ett grepp om deras liv. 

Kanske känner du igen dig själv eller någon du känner i ovanstående beskrivning? Det är vanligt att de som lider av intensiv och ihållande sjukdomsrädsla själva misstänker att de lider av hälsoångest. De förstår förnuftsmässigt att rädslan är obefogad men kan ändå inte ta sig ur det. 

Vad är hälsoångest?  

Hälsoångest, även kallat sjukdomsrädsla eller hypokondri, definieras som en återkommande överdriven rädsla eller oro för att drabbas av en allvarlig sjukdom. Hälsoångest medför ofta ett stort lidande och en negativ påverkan på livskvaliteten då man ofta anpassar sitt liv efter sjukdomen, bland annat genom att undvika vissa platser, fysisk kontakt med andra människor eller att tvångsmässigt tvätta sina händer. Obs att en ökad handtvätt just nu är rekommenderad och ej ska ses som tvångsmässig. Uppskattningsvis lever mellan 1-5 % av Sveriges befolkning med hälsoångest. Varför man drabbas kan bero på flera olika anledningar, både psykologiska och genetiska faktorer har betydelse. Hälsoångest kan även utvecklas av att någonting allvarligt händer i livet, som att någon närstående går bort. 

Misstänker du att du eller någon du känner lider av hälsoångest? Här är några varningstecken 

  • Du upplever en stark och ihållande oro för att vara eller bli allvarligt sjuk 

  • Din oro kring sjukdom upptar en allt större andel av dina tankar

  • Dina oro kring sjukdom börjar påverka ditt jobb eller dina relationer negativt

  • Din oro står inte i proportion till den faktiska risken att drabbas allvarligt av sjukdom

  • Du vidtar upprepade åtgärder för att kontrollera din hälsa bland annat genom att googla på symtom eller uppsöka vård

  • Du vill att dina nära skall försäkra dig om att du inte är sjuk

  • Du undviker situationer eller platser med smittrisk långt utöver de gängse rekommendationerna 

  • Du undviker fysisk kontakt med människor överhuvudtaget just nu 

  • Du tvättar dina händer eller använder handsprit tvångsmässigt många gånger under dagen till den grad att huden nästan spricker

Det här kan du göra om du tror att du lider av hälsoångest

Om du känner att din oro har tagit ett grepp om ditt liv och påverkar ditt mående, dina relationer, din skolgång eller ditt arbete negativt så finns det hjälp att få. Börja med att berätta för någon i din närhet om din situation. Det kan vara hjälpsamt att få höra någon annans perspektiv på dina tankar och känslor. Kanske är er gemensamma bedömning att din oro är befogad. Om inte, så finns det hjälp att få. 

Hälsoångest kan effektivt behandlas med hjälp av kognitiv beteendeterapi (KBT). Genom att kartlägga den ångest som ligger till grund för din oro och i vilka situationer den uppstår kommer du lättare åt de beteenden som hämmar dig i din vardag. Du får lära dig mer om den negativa tankespiral som präglar hälsoångest och hur du tar dig ur den. Med hjälp av KBT arbetar du med att bryta undvikandet av situationer, platser eller människor som du upplever som smittsamma. Du får också hjälp med att minska ditt behov av att söka yttre försäkring på att du inte är sjuk. Vidmakthållandet av din hälsoångest som sker när du gång på gång undersöker, googlar eller söker vård bryts och du ökar din egen, inre trygghet. 

Forskning har visat att internetbaserad KBT (iKBT) har god effekt vid hälsoångest. Via Ahum Chatt kan du redan samma dag få kontakt med en legitimerad psykolog. Ni kan tillsammans kartlägga din ångest, oro och rädsla. Om det visar sig att du lider av hälsoångest kan du få rådgivning och digital psykologisk behandling skräddarsydd efter dina behov direkt. 

Kontakta en psykolog här!

Ahum
06 maj, 2020

Relaterade bloggposter

Laddar...