Hem  »  Blogginlägg   »   KBT – Kognitiv Beteendeterapi

KBT – Kognitiv Beteendeterapi

Kanske har du någon gång i psykologisammanhang hört uttrycket ”KBT”. Kanske är begreppet redan väl känt för dig, eller så har du inte en aning. KBT är idag en av de populäraste formerna av terapi och riktar sig till personer som lider av exempelvis depression, ångest eller social fobi. I denna text kommer du att få mer klarhet om vad KBT egentligen är, hur en KBT behandling kan gå till och olika för- och nackdelar med behandlingsmetoden.

På senare år har nya teorier tillkommit och utvidgat KBT till ett paraplybegrepp över en rad olika terapiformer. Beroende på inriktning inom KBT väljer terapeuten att inrikta sig på något av de ovan nämnda perspektiven i olika utsträckning. Det är dock inte ovanligt att dessa förekommer tillsammans.

Gemensamt för alla former av KBT är att man tränar på att använda sig av nya beteenden och tankemönster för att minska psykologiska problem. Behandlingen fokuserar på de faktorer som i dagsläget påverkar att de problem klienten söker hjälp för fortsätter. Tonvikten ligger med andra ord på samspelet mellan individen och omgivningen här och nu; på det som faktiskt kan förändras.

Ett viktigt mål inom KBT är att ge klienten verktyg för att hantera sina problem i vardagen, utanför terapirummet. För att detta ska vara verksamt är så kallade hemuppgifter ett vanligt inslag i KBT-behandling. KBT bygger på välgrundad forskning och har gott stöd för att vara verksamt för en mängd olika psykologiska problem.

Beteendeterapi

Beteendeterapi är utvecklat ur en psykologisk inriktning vid namn Behaviorism som utvecklades under tidigt 1900-tal. Sett ur ett beteendeterapeutiskt perspektiv är det yttre, observerbara konsekvenser av olika beteenden som har betydelse till varför vi agerar som vi gör. En sådan konsekvens, som upprätthåller ett beteende, kan vara att man får beröm eller att en obehaglig känsla försvinner. Om detta sker är det större sannolikhet att man i framtiden fortsätter att bete sig på samma vis – även om det egentligen är ett beteende som i längden blir problematiskt. Problem anses i hög grad vara en konsekvens av klientens erfarenheter i form av inlärning, men kartläggning av klientens aktuella problem anses vara en nödvändig förutsättning för en framgångsrik behandling.

En förändring, sett ur ett beteendeterapeutiskt perspektiv, startar med en systematisk utsläckning av problematiska beteenden. Utsläckning, i detta sammanhang, innebär att ta bort eller minska de konsekvenser som gör att personen i fråga beter sig på ett visst sätt – om personen exempelvis inte längre får beröm för sitt problematiska beteende kommer detta att minska. Samtidigt är ett mål att ersätta det problematiska beteendet med ett beteende som är i linje med klientens mål. Sannolikheten för detta ökar om konsekvenserna av det målbefrämjande beteendet är gynnsamma.

Exempel på beteendeterapeutiska behandlingsmetoder inkluderar olika typer av avslappning, exponering, social färdighetsträning samt aversionsterapi.

Kognitiv psykoterapi

Grundsynen inom kognitiv psykoterapi baseras på antagandet att människors tankar, främst i form av tankar som aktiveras automatiskt, styr människors beteende samt känslomässiga reaktioner. Om en person exempelvis har mycket negativa tankar om sig själv, sin omgivning kan detta vara en del av orsaken till att personen befinner sig i ett depressivt tillstånd. Dessa tankar är dessutom ofta automatiska vilket innebär att man tänker i negativa banor utan att vara medveten om det.

Ett tydligt mål i kognitiv psykoterapi är att hjälpa personen att bryta skadliga, negativa tankemönster på olika sätt. Vanligen kartlägger klienten och terapeuten gemensamt klientens tankar och tolkningar och prövar sedan riktigheten i dessa genom samtal eller så kallade beteendeexperiment.

Grundaren Aaron Beck introducerade kognitiv psykoterapi främst för depression. Användningsområdet idag är emellertid vidgat till bland annat ångeststörningar, personlighetsstörningar och relationsproblem.

ACT

Acceptance and Commitment Therapy (ACT) är en behandlingsform som inriktar sig på att människan bör lära sig att acceptera sina oönskade reaktioner, tankar och känslor. Det handlar också om att vara närvarande i stunden istället för att ägna sig åt olika former av undvikande. Klienten lär sig att vara icke-värderande gällande hur de ser på sig själv och sin problematik. Utifrån en accepterande syn är de fria att ägna sig åt sådant som de värderar högt i sitt liv. Målet i en ACT-behandling är att vara i kontakt med nuet och därigenom, utifrån vad situationen kräver, antingen förändra eller fortsätta med beteenden i syfte att leva i linje med sina värderingar och mål. Med hjälp av Acceptance and Commitment Therapy är tanken att individen ska kunna leva ett så rikt och meningsfullt liv som möjligt.

ACT är vanligen framgångsrikt i behandling för bland annat depression, ångest, stressproblematik, missbruk. Det kan också resultera i ökad livskvalitet vid kroniska sjukdomar, exempelvis smärta och epilepsi.

DBT

Dialektisk beteendeterapi (DBT) är utvecklat för självmordsnära eller självskadande personer med emotionellt instabil personlighetsstörning (IPS), även kallad borderline personlighetsstörning.  DBT har vidareanpassats till drogmissbruk, ätstörningar, aggressions- och misshandelsproblematik samt depression.

Dialektisk syftar till föreningen av till synes två motsatser – acceptans och förändring – som är nödvändiga i behandlingen. Vissa delar av sig själv, sitt liv och sin bakgrund bör människan lära sig att acceptera. Andra delar går att förändra. Ett team med professionella från olika yrkesgrupper (exempelvis psykolog, läkare och sjuksköterska) arbetar med varje klient i en DBT-behandling. En sådan behandling består av veckovis färdighetsträning i grupp samt individuell terapi. Gruppbehandlingen har som fokus att lära sig hantera och stå ut med svåra känslor utan att ta till destruktiva beteenden. Social färdighetsträning, känsloreglering och medveten närvaro är exempel på metoder som används i gruppbehandling. Den individuella terapin fokuserar på det som för tillfället utgör ett stort problem i klientens liv.

Det långsiktiga syftet med DBT är att lära sig att hitta en inre, känslomässig balans. Det gör man genom att hitta strategier och verktyg för att hantera sin vardag på ett bra sätt.

Mindfulnessbaserad KBT

På senare år har det skett en vidareutveckling av kognitiv beteendeterapi som fokuserar på begreppen acceptans och mindfulness. Istället för att systematiskt förändra beteenden eller tankesätt bör människan arbeta med att acceptera sig själv; sina tankar, känslor och beteenden. Begreppet mindfulness innebär en förmåga att observera sig själv och omvärlden så som de är i stunden – avsiktligt, uppmärksamt och värderingsfritt. Acceptans och mindfulness skapar en förutsättning för att skapa distans till sig själv och därigenom öka kontroll och frihet. De mest omtalade formerna av mindfulnessbaserade terapier är ACT, DBT, mindfulnessbaserad stresshantering (MBSR) och mindfulnessbaserad kognitiv terapi (MBKT).  

MBSR är en gruppbehandling som fokuserar på träning av olika meditationstekniker; mindfulness meditation, kroppsskanning och rörelsemeditation i form av enkla yogarörelser. I MBKT ingår även delar av KBT i syfte att förstärka individens förmåga att förhålla sig till sina tankar på ett medvetet sätt.

Schematerapi

I en psykologisk mening innebär schema ett samlat begrepp för att beskriva de föreställningar och tankemönster, medvetna och omedvetna, som formar vårt sätt att tolka det som vi upplever. Vårt beteende påverkas i stor utsträckning av hur vi i grunden uppfattar oss själva och omvärlden. Det handlar helt enkelt om vår samlade erfarenhet av hur vi tidigare bäst hanterat liknande situationer.

Schematerapi syftar till att förändra sådana scheman som skapar problem och lidande för människan. Ett exempel på ett sådant schema kan vara tanken att ”jag måste prestera högt för att andra människor ska tycka om mig”.

Metoden innehåller kognitiva tekniker för att förstå hur problemen uppstått. Under behandlingen arbetar man för att hitta alternativa sätt att agera samt beteendetekniker för att ersätta negativa invanda beteenden. Metoden innehåller ytterligare upplevelsebaserade tekniker, exempelvis visualisering för att väcka och möta känslor på ett nytt sätt och därigenom skapa nya erfarenheter.

Schematerapi är influerat av bl.a. anknytningsteori, gestaltterapi och dynamisk terapi. Till skillnad från traditionell KBT fokuserar schematerapi i större utsträckning på erfarenheter från barndomen samt förhållandet mellan klient och terapeut. För djupare personlighetsproblem och/eller relationsproblem kan schematerapi vara en användbar metod.

Motiverande samtal

Motiverande samtal (MI) är en samtalsmetod där behandlaren har som roll att hjälpa klienten att formulera en egen förståelse av sina problem och egna argument för förändring. Det handlar också om att stärka klienten i genomförandet av förändringen. Det var psykologerna William F. Miller och Stephen Rollnick som på 80- och 90-talet utvecklade MI, ursprungligen för att behandla alkoholproblem. Idag används metoden främst för livsstilsrelaterad problematik, exempelvis missbruk av alkohol, droger, mat och spel. Motiverande samtal kan användas i kort rådgivning och som längre behandlingsmetod – båda för att främja motivation och beteendeförändring.

Fördelar och nackdelar med KBT

Som med alla terapiformer så finns det både för- och nackdelar med KBT. Det som vanligen lyfts fram som en fördel är att KBT är tydligt och fokuserat. Lätt att förstå och hänga med i processen med andra ord. Som nackdelar brukar nämnas att KBT kan vara alltför strukturerat. Vid tex användning av en behandlingsmanual finns en risk att behandlingen inte individanpassas i tillräcklig stor utsträckning. 

Är KBT rätt för dig?

Kognitiv beteendeterapi har under de senaste decennierna vuxit till en av de vanligaste förekommande terapimetoderna. Som med alla behandlingsmetoder kan KBT hjälpa dig som lider av någon form av mental ohälsa. Men behandlingsformen riktar sig även till dig som är allmänt intresserad av att få en bättre självkännedom och självinsikt. Formatet passar dock inte alla och i vissa fall kan en annan typ av terapi rekommenderas. 

Menu