I samband med att FN i förra veckan släppte sin årliga rapport om lycka i världen valde vi på Ahum att ta reda på frågorna med hjälp av Filip Fors, Sociologidoktor vid Umeå Universitet. Filip har under de senaste 12 åren fördjupat sig i vad lycka egentligen innebär och vilka faktorer som påverkar hur lyckliga vi känner oss.
Vad är lycka egentligen? Och hur mäter man det?
Man kan generellt dela upp lycka i två olika dimensioner. Den första är en kognitiv bedömning av livet i sin helhet som kallas för livstillfredsställelse. Det betyder helt enkelt hur nöjda vi är med våra liv. För att mäta detta brukar man använda sig av enkätfrågor som ”Hur nöjd är du med ditt liv i stort nuförtiden?” Intervjupersonerna tar ställning till frågor som dessa genom att använda olika svarsskalor, t.ex. en skala från 0 till 10.
Den andra dimensionen är affektivt välbefinnande, vilket innebär balansen mellan positiva och negativa känslor. Detta kan man mäta genom att exempelvis ställa frågor som ”Hur har du känt dig den senaste veckan?” och sedan får intervjupersonerna skatta hur ofta de känt sig ”Glada”, ”Nedstämda”, ”Avslappnade”, ”Oroliga” och så vidare.
Vilka är de största faktorerna som bidrar till lycka?
Man kan dela upp de faktorer som bidrar till lycka i två grova kategorier: yttre och inre faktorer.
Yttre faktorer syftar på allt runtomkring som påverkar oss, våra livsvillkor. Först och främst är det viktigt att leva i ett välfungerande samhälle som är tryggt och rikt, ett bra exempel här är de nordiska länderna som alla ligger i täten på internationella lyckorankingar. Även inom länder som Sverige ser man dock att inkomst är kopplat till lycka, men sambandet är inte jättestarkt. Om man är i arbetsför ålder är det även viktigt att ha ett jobb. Arbetslösa är olyckligare än personer som förvärvsarbetar. Bland de som arbetar är det särskilt viktigt att ha ett jobb där man känner att man gör något meningsfullt. Andra faktorer som självbestämmande och socialt stöd på jobbet är också viktigt.
Att ha en aktiv fritid är också centralt. Personer som motionerar och umgås med vänner och bekanta regelbundet är generellt lyckligare än de som är mer stillasittande och ensamma. Ett problem här är att det kan gå åt båda hållen – om man inte mår bra är risken oftast större att man isolerar sig och på så sätt skapar en ond cirkel.
De inre faktorerna väger dock oftast tyngre än de yttre, åtminstone i länder som Sverige där flesta har en yttre grundtrygghet. Med inre faktorer menas det psykologiska, exempelvis hur vi uppfattar världen, hur vi hanterar motgångar och om vi fokuserar på det positiva eller negativa i livet.
Några tips som kan användas i vardagen för att bli lyckligare?
Ja, det finns flera saker som man kan göra för att öka chanserna att må bättre.
Fysisk aktivitet och motion är väldigt bra. Det spelar ingen större roll vilken typ av aktivitet det är, så länge man rör på sig regelbundet.
Vad gäller det psykologiska så finns det ett flertal övningar som man kan använda sig av i vardagen. Exempelvis finns det många studier som visar att skriva tacksamhetsbok kan vara effektivt – alltså att sätta sig ner en eller ett par gånger i veckan och skriva ner det man är tacksam för i livet.
Mindfulness kan också vara väldigt bra för att lära sig fokusera på det som händer i nuet. Jag vet att det finns massor av gratis-appar med guidade meditationer, vilket kan vara ett bra sätt att komma igång.
Ett annat tips är att sätta upp konkreta mål och sedan jobba mot dem. Det viktiga är dock att målen är realistiska så att man vet att de är möjliga att uppnå. Det kan också vara ett tips för vardagen – att sätta upp små mål eller uppgifter som man ska klara av. Att kunna kryssa av saker som man gjort och känna att man tar sig framåt är belönande.
Är vi lyckligare idag än tidigare?
Hur lyckan utvecklat sig över tid skiljer sig lite för olika länder. I de flesta länderna började man inte mäta lycka bland befolkningen förrän på 90-talet. I Sverige har man gjort mätningar varje år sedan 1995. Generellt kan man säga att livstillfredsställelsen gått upp något i Sverige under de senaste tjugofem åren. Man kan även se globalt att länder som utvecklas och fått en bättre ekonomi generellt ökat i lycka.
Ett intressant undantag är dock USA, som haft ungefär samma lyckonivå under de senaste 50 åren trots att landet haft en god ekonomisk tillväxt. En förklaring till detta kan vara att tillväxten främst gynnat de rika, medan medelklassen inte påverkats lika mycket.
Hur påverkas vår lycka av smartphones och sociala medier?
Det är svårt att säga. Det finns studier från USA som visar att smartphone-användande bland unga sänker deras välbefinnande, vilket inte låter orimligt. Det stjäl ofta tid från andra saker som får oss att må bra. Samtidigt finns det mycket som tyder på att det beror på hur man använder sin smartphone och sociala medier. Exempelvis har man funnit ut att personer som är aktiva på sociala medier och deltar i diskussioner, posta bilder osv. generellt får en positiv effekt av användandet, medan personer som är mer passiva får en mer negativ effekt.