Du dricker kanske för mycket

Julen närmar sig. Det är en tid då alkoholkonsumtionen ökar i Sverige. Regeringen har, i och med Corona, också beslutat att restauranger och barer ska sluta servera alkohol klockan 22.00 till och med i februari, eftersom omdömet påverkas markant av ökad alkoholkonsumtion. Att ta ett glas vin eller en öl ibland är för de flesta av oss inte några större problem, men var går egentligen gränsen för ett riskbruk av alkohol?

Skillnad på riskbruk och beroende

Ungefär 17% av svenskar mellan 16-84 har ett riskbruk av alkohol, medan man räknar med att ungefär  310 000 svenskar har ett beroende. Alkoholberoende (tidigare alkoholmissbruk)  är vanligare hos män än kvinnor. Definitionen av ett beroende är att konsumtionen av alkohol är så omfattande att det leder till en funktionsnedsättning som riskerar att också ge psykiska, kroppsliga och/eller sociala svårigheter. Det finns alltså en risk för konsekvenser som påverkar exempelvis arbete, relationer och ekonomi. Beroende medför också att man inte längre själv styr över alkoholintaget. Det kantas av kontrollförlust, sug och fortsatt alkoholkonsumtion trots konsekvenserna. Riskbruk däremot innebär att man dricker alkohol i sådan omfattning att det föreligger risk att utveckla ett beroende och därmed drabbas av konsekvenser både kroppsligt, psykiskt och socialt. 

Riskbruk av alkohol innebär för kvinnor att dricka 8-13 standardglas per vecka, eller 3-4 glas vid ett och samma tillfälle. För män ligger det på 11-18 standardglas i veckan, eller 6 glas vid ett och samma tillfälle. Skadlig nivå av alkoholintag innebär 14 eller fler standardglas per vecka för kvinnor och 19 eller fler standardglas för män. Ett standardglas innebär exempelvis en burk folköl, ett glas vin eller 4 cl starksprit. 

Varför blir man beroende?

Det finns ingen enskild orsak som leder till riskbruk av alkohol eller alkoholberoende, utan det är en kombination av olika faktorer som ökar risken för att hamna i ett alkoholberoende:

  • Ärftlighet.

  • Sociala och kulturella faktorer, såsom alkoholvanor och attityder gentemot alkohol

  • Könstillhörighet, där män dricker mer än kvinnor samtidigt som kvinnor har en högre risk att bli alkoholberoende på grund av exempelvis lägre kroppsvikt. 

  • Tidig alkoholdebut, alltså att man börjar konsumera alkohol i tidig ålder. 

  • Psykiska sjukdomar som ökar risken för alkoholintag.

  • Personlighetsstörningar.

  • Att vara ensamstående. Att leva med en person som inte har alkoholproblem räknas som en skyddsfaktor. 

Att det utvecklas ett riskbruk som sedan fortsätter är enkelt att förstå utifrån ett beteendepsykologiskt perspektiv. Människor är, sedan lång tid tillbaka, programmerade att få belöning av de kortsiktiga konsekvenserna av ett beteende, inte de långsiktiga. Att dricka ett glas alkohol kan på kort sikt ge belöningar i form av exempelvis att det är gott, eller att man får ett rus. Att sedan fortsätta dricka kan i stunden ge belöningar, men på lång sikt kan det utvecklas till ett riskbruk. När man väl är van vid att dricka mycket, fortsätter man gärna göra det. Toleransen för alkohol ökar också med ökat intag, vilket gör att man behöver dricka mer för att få samma effekt som tidigare. Det går också att se på de sociala faktorerna till att man dricker. Om de man umgås med dricker alkohol, är risken större att man själv också dricker. I Sverige finns även en kultur där alkohol ingår i olika sammanhang, såsom vid middagar, olika högtider, after works eller utekvällar. Det är lätt att öka sin alkoholkonsumtion när sammanhanget tillåter, och kanske till och med uppmanar till, att man dricker alkohol. 

Känner du igen dig?

Känner du igen dig i riskbruk eller alkoholberoende? Matcha med en terapeut för att få hjälp med ditt riskbruk eller ditt beroende.

Ahum
19 november, 2020

Relaterade bloggposter

Laddar...