Mitt Totala Jag – att få jobb, privatliv och ditt inre jag att samarbeta

Säkert har du någon gång hört det sägas att man ska skilja på jobb och fritid. Du kanske tänker att du är bra på att släppa allt privat när du är på jobbet och släppa jobbet när du har kommit hem. Eller så känner du att det verkligen är svårt! Du har kanske en önskan att komma vidare på jobbet eller att få relationer att fungera bättre. Kanske har du en stark känsla i kroppen över vad du vill, men har svårt att konkretisera och sjösätta den. Ibland tar stressen över eller du har svårt att nå fram med ditt budskap. Listan kan göras lång över dilemman och situationer vi försöker hantera varje dag. Men kan vi verkligen vara helt olika personer på jobbet, hemma eller med oss själv?


Text: Annie Ekman


Vi är som venndiagram 

Jag tror varken att det går fullt ut att dela upp oss på det sättet eller att det är så vi hittar vårt bästa jag  och vårt bästa mående. Att skilja på jobb och privatliv kan vara viktigt för att begränsa sig eller för att livet kräver det, men i slutändan är vi ändå bara EN person, inte flera. Har vi obalans i arbetslivet så känns det även utanför arbetstid. Det stör och irriterar. Är det problem privat eller inombords av olika skäl så går mycket energi till att hålla det i schack under arbetstid, eller hur? Varför är det så. Jag tänker att människan kan liknas vid ett Venndiagram, där olika delar av vårt liv – av oss, de roller vi spelar, vår identitet och våra erfarenheter är skilda delar av oss, som överlappar varandra i någon mån. Dessutom har vi alla ett förflutet som kan ha för ovana att störa oss vid de mest olämpliga tillfällen! 

Vill jag vara tre cirklar istället 

En lösning på problemet är förstås att hårt separera rollerna. Att aldrig låta privatlivet störa på jobbet  eller att konsekvent hålla jobbet utanför mitt övriga liv. För vissa fungerar det ganska bra, i alla fall ett tag. Men det kan också visa sig att mina beteenden på jobbet retligt nog ändå har att göra med min historia eller hur jag är som person, inte bara min jobbroll. Och för att få jobbet att fungera så behöver jag förstå  mig själv. 

I bästa fall känner jag att det hindrar mig, tar hjälp genom coachning eller psykoterapi för att få ett  bollplank eller psykologiskt stöd. I värsta fall får jag svårt att nå dit jag vill, kanske börjar må allt sämre och få allt svårare att hantera mina känslor eller hålla fokus på jobbet. 

Kroppen är chefen 

Jag brukar säga att kroppen är chefen. Det är nämligen väldigt svårt, eller rättare sagt omöjligt, att lura kroppen i längden. Den är som en high-tech radar. Ibland ligger den tålmodigt och spanar utan att kräva åtgärd, men den samlar på sig. Slutligen börjar den signalera röda krisflaggor, och trots att du tar i lite extra så blir det bara värre. 

Kroppen går inte att lura 

Kroppen kan vi inte lura och forskning visar att vi kan sätta våra känslor åt sidan en stund, så länge vi tar itu med dem vid ett annat tillfälle. Stänger vi av våra känslor och upplevelser kontinuerligt, det vill säga  utan att komma tillbaka till dem, så finns risken att kroppen reagerar istället, med huvudvärk, ångest, depression eller andra stressymtom. På jobbfronten kanske du känner att det börjar stagnera, du tappar  motivation, blir lättretlig, du orkar inte prestera som du önskar eller bara är jättetrött. Oavsett om det är organisationsproblem, chefsproblem eller du själv som har svårt att hantera situationen så är det dags att ta hjälp. Att själv komma på vilken komponent eller del av dig som står i vägen för dina mål eller ditt välmående är inte alltid så lätt. Vi blir nämligen lätt hemmablinda och förvånansvärt mycket i våra liv gör vi helt enkelt på gammal vana.  

Vad ska jag med en coach eller psykoterapeut till? 

Att utvecklas mår vi bra av. Att möta våra rädslor eller att utmana oss mår vi också bra av. Det betyder  inte att vi måste göra det helt på egen hand. Att bolla idéer, få hjälp att skapa nya perspektiv, vare sig det primärt handlar om jobbet, privatlivet eller minnen från tidigare, är sunt. Ordet perspektiv betyder synvinkel. Att utvecklas innebär att se fler perspektiv och möjligheter. Att träffa en coach eller psykoterapeut är att få en synvinkel till, med förankring i både teori, forskning och erfarenhet.  

I coachning är kanske dina livsmål, karriärmål eller coachning i din arbets- eller ledarroll i fokus. Att hitta motivation, kunna sätta upp mål och nå dem, lyckas med det där lilla extra du drömt om eller inte har fått grepp om, eller helt enkelt få ett bollplank. Du mår egentligen ganska bra men vill ha det där lilla extra, komma runt dina hinder och kunna skjuta iväg till nya höjder. Men ibland räcker det inte. Det blir prat och känns bra i stunden, men något mer på djupet står i vägen för verklig förändring. Då kan psykoterapi ge dig alla verktyg du behöver för att hitta vägen framåt. 

Får man blanda coachning och terapi när mitt totala jag inte vill infinna sig? 

Det enkla svaret är nja… Den frågan kan du säkert få lika många svar på som du frågar. Det rimliga svaret, med tanke på ditt totala jag, är att det ibland kan vara fullt möjligt, effektivt och livsgivande  – om ni är överens och kompetensen hos din coach finns. Ibland kan det vara så att en lite djupare knut behöver lösas för att coachningen ska ge resultat. I så fall varför inte, så länge det är tydligt vad som är psykoterapi och inte och varför vi gör det - och att ni är helt överens! Att ha tillstånd att gå vidare är avgörande. Du äger agendan, inte coachen eller psykoterapeuten/psykologen. 

Från det att vi föds så samlar vi på oss erfarenheter och bygger vår tolkning av världen, andra och oss själva. Vi formas av allt vi är med om och tar med oss kunskapen in i de situationer vi ställs inför. Ibland gör det oss starkare, ibland gör det livet så svårt att vårt Venndiagram skevar.  

Venndiagrammet när det är som bäst – Mitt totala jag i samarbete 

Trots det så har vi våra roller och så ska det få vara. Det utesluter inte att alla våra delar kan ha kontakt  inom oss. Ibland dominerar vår jobbsida, ibland vår privata sida och ibland behöver vårt inre få ta plats. Att inte behöva dela på sig utan att få vara den man är, men med fokus på den ena eller andra cirkeln, skapar balans, harmoni och kraft framåt. Ditt totala jag ligger som en trygg och kompetent kärna i mitten  som stöd i alla delar i livet. Vi är ju bara en person, inte flera!

 

 

Foto på Annie

   

 

Annie Ekman
Beteendevetare och leg. psykoterapeut. Arbetar metodflexibelt med bland annat KBT och schematerapi.

Ahum
26 november, 2020

Relaterade bloggposter

Laddar...