Skapa en bättre relation till dina barn

Semestrarna börjar ta slut, och vi går från ledighet till vardag. Att vara förälder kanske har varit enklare under sommaren när dagarna kantats av utomhusaktiviteter, mys med familjen och glass i överflöd. Att få ihop schemat och samtidigt ha tid för sina barn kan vara stressande när skola och jobb startar. Ahum berättar mer om viktiga grundpelare för att skapa en bättre relation med sina barn.

Det finns många böcker om hur du ska uppfostra ditt barn eller vara den bästa föräldern. Detta är stressande för många, och en förväntan ingen kan leva upp till. Ibland är det svårt att hitta tid för allt det där roliga när vardagssysslor och arbete kommer mellan. Något som dock kan lugna är att de flesta barn uppger att de mår bra. Det barn behöver är värme och kärlek för att utveckla en bra relation till föräldern och stärka sitt självförtroende. En riktlinje är att förstärka det som barnet gör bra, för att skapa en bättre relation. De beteenden som vi uppmärksammar hos barn kommer att förstärkas och barnet kommer att fortsätta med dem. Det gäller både bra och dåliga beteenden. Det innebär att om du uppmärksammar barnens dåliga beteenden kommer också dessa att öka.

Demokratiskt föräldraskap

Demokratiskt föräldraskap innebär att barn får vara med och bestämma inom vissa ramar. Det leder till ett positivt samspel och en bättre relation mellan barn och föräldrar, jämfört med ett mer auktoritärt föräldraskap där fokus är på disciplin. Ett demokratiskt föräldraskap innebär inte att låta barnen göra som de vill. Att sätta gränser och stå på sig när det behövs är också viktigt. Demokratiskt föräldraskap (även kallat auktoritativt, ej att förväxla med auktoritärt) är det som, inom forskning, har bäst stöd för ett bra samspel mellan föräldrar och barn. 

5 gånger mer kärlek

En tumregel är att vi ska ge våra barn fem gånger mer kärlek än negativ återkoppling. Det innebär att du ska ge ditt barn fem gånger mer uppmuntran och positivt umgänge i förhållande till hur mycket du tjatar, skäller och sätter gränser. För att jobba med detta finns fyra viktiga grundpelare; umgänge, uppmuntran, kommunikation och rutiner.

Umgänge

Att ägna sig åt positivt umgänge med sitt barn är en viktig del. Spendera 5-15 minuter varje dag tillsammans med ditt barn utan att göra något annat, som att knappa på mobilen eller utföra hushållssysslor. Försök hitta en aktivitet eller lek som både du som förälder och barnet tycker om för att lättare engagera dig. Om du har äldre barn, försök intressera dig för vad barnet tycker om och ta tillfället i akt när barnet visar att hen vill involvera dig. Du kan berömma barnet under aktiviteten, men inte för ofta. Syftet med leken eller aktiviteten är att ha roligt tillsammans, inte att barnet ska vara duktigt.

Övningar för att få till positivt umgänge med dina barn:

  • Planera in umgänge eller lektid med barnet 5-15 minuter varje dag och var närvarande.

  • För dagbok över hur lång tid, vilken lek eller aktivitet ni gör och hur ni trivs tillsammans i den aktiviteten.

  • Kom på gemensamma aktiviteter tillsammans med barnen som ni kan testa. 

Uppmuntran

Barn vill ha uppmärksamhet. Att ge barnet mer uppmuntran är bästa metoden för att slippa tjata. Ökar du det positiva umgänget tillsammans med ditt barn får du också mer tid till att uppmuntra barnet. Försök fånga tillfällen när barnet gör något bra.  Detta kan ibland kännas hopplöst om du upplever att ditt barn är bråkigt, men även bråkiga barn gör bra saker ibland som kan uppmuntras. Försök också skapa förutsättningar för att barnen ska göra något bra genom att använda positivt umgänge och gemensamma aktiviteter. 

När vi uppmuntrar bra saker minskar antalet konflikter. Som förälder är det lätt att hamna i tjatfällan vid konflikter, dvs vi tjatar på rutin. I konflikter kan du testa att låta barnet vara och inte uppmärksamma skrik och gnäll. Det här kan vara kämpigt som förälder, men man bör inte lägga för mycket uppmärksamhet på fel saker. Avvisa dock inte barnet utan finns fortfarande där och använd lugnande kroppsspråk eller prat. 

Tips på hur du uppmuntrar ditt barn:

  • Använd gärna beskrivande uppmärksamhet istället för att uppmärksamma personliga egenskaper. Här kan du tänka i verb istället för adjektiv, t.ex. “vad bra att du ställde undan din tallrik” istället för “vad duktig du är”. 

  • Försök att uppmuntra barnets ansträngning och inte själva resultatet för att barnet ska vilja fortsätta försöka. Uppmuntra barnet stegvis när hen klarar av steg på väg mot ett mål. 

  • Variera din uppmuntran för bättre effekt. Du kan variera tonfallet, vad du säger och hur ofta du uppmuntrar.  

  • Uppmuntra ditt barn nära inpå det önskade beteendet. Det är lättare för barnet att koppla uppmuntran till ett specifikt beteende om uppmuntran ges direkt efter beteendet. 

Kommunikation

Samtal med barn kan hjälpa vid beteendeproblem. Här är det viktigt att lyssna och fråga istället för att ge lösningar om barnet kommer med ett problem. Ställ utvecklande frågor för att barnet ska få berätta och se nya perspektiv. Utvecklande frågor är att be om mer detaljer som: När? Var? Hur? Vem? Varför? Ge barnet utrymme att komma på egna lösningar för att stärka barnets autonomi och problemlösningsförmåga. Istället för att alltid fråga kan du också spegla det barnet säger. Det behöver inte vara med exakt de ord som barnet själv använt. Du kan också spegla barnets känsla, t.ex. “Du blev ledsen när du inte fick vara med och leka”. Behöver du mer tips på hur du lyssnar, läs Ahums artikel om att lyssna aktivt

Rutiner

Att ha rutiner är viktigt för både barn och vuxna. Rutiner delas ofta in i två olika kategorier; vardagsrutiner och traditioner. Vardagsrutiner minskar stress. Traditioner, som att fira födelsedagar, är bra för familjesammanhållningen.

Att ha ett schema som är tydligt för barnet leder ofta till mindre tjat. När barnet vet vad som ska hända och när det kommer att hända roliga saker blir de mer tålmodiga. Det är lätt att hamna i korttidsfällan, vilket innebär att vi gör de mest belönande aktiviteterna först. Om barnet får erfarenhet av att väntan kan ge en belöning i längden får det med tiden lättare med tålamod. Kom ihåg att inte ha för mycket rutiner. Om vi har rutiner för att vi inte klarar oss utan struktur, behöver vi träna på att stå ut med kaos ibland. 

Tips på hur du tydliggör rutiner:

  • Skapa grundläggande rutiner, men som du också ska kunna göra avsteg från för att lära barnet att vara flexibelt. Var tydlig med vilka rutiner som är förhandlingsbara och inte. 

  • Undvik att bryta rutiner som precis etablerats. 

  • Skriv ned eller rita rutinerna och sätt upp på t.ex. kylskåpet så att barnet kan se dem. 

  • Lägg aktiviteter i rätt ordning. T.ex. först göra läxan och sen titta på TV eller först äta middag och sen glass. 

  • Plocka bort saker som barnet annars tjatar om, t.ex. ha inte godis framme.

Ahum
11 augusti, 2020

Relaterade bloggposter

Laddar...