Därför ökar Löfven efter Stockholmsattentatet – Psykologin bakom terror

Drygt tre veckor har gått sedan det fruktansvärda terrorattentatet på Drottninggatan i Stockholm. På bara ett par minuter skakades Sverige om i grunden. Trots att dammet och kaoset lagt sig kommer följderna från attacken att eka under en lång tid framöver, inte minst inom politiken.

En ny mätning från Novus visar att förtroendesiffrorna för statsminister Stefan Löfven ökat från 26 % före dådet, till hela 37 % efter dådet. Samtidigt visar en färsk väljarundersökning från Sifo att Socialdemokraterna i dagsläget har 32 % av väljarnas stöd, vilket är en ökning med 4 % jämfört med innan attacken.

Är det ökade förtroendet för vår statsminister och hans parti efter terrorattacken en ren slump? Eller finns det psykologiska faktorer bakom som kan förklara fenomenet?

Låt oss se vad vetenskapen säger!

Terror Management Theory – Påminnelse om vår dödlighet

Terror Management Theory (TMT) är en välkänd teori inom socialpsykologi av forskarna Jeff Greenberg, Sheldon Solomon och Tom Pyszczynski. I korthet föreslår teorin att alla människor har en stark önska att leva, men att vi kan samtidigt inte undgå faktumet att vi en dag kommer att dö, vilket skapar en konflikt inom oss. Denna konflikt kan leda till ångest och rädsla, speciellt när vi blir påminda om att vi faktiskt är dödliga varelser. För vissa personer blir rädslan och ångesten inför döden så påtaglig att en fobi utvecklas, vilket kallas för dödsångest.

Enligt Terror Management Theory utvecklar alla människor synsätt på världen som ger mening till våra liv. Religion är antagligen det yttersta exemplet på detta, där ett liv efter döden utlovas så länge vi lever rätt. Men även saker som att bilda familj och göra karriär ger oss mening och distraherar oss från att behöva tänka på vår dödlighet.

Studier som har gjorts visar att när vi faktiskt blir påminda om vår egen död, så tenderar de synsätt vi har på världen att bli förstärkta. Samtidigt skapas negativa känslor mot dem som inte delar vår syn.

Nedan presenterar vi två berömda studier från den amerikanske forskaren Sheldon Solomon, som har spenderat de senaste decennierna med att studera hur tankar på vår egen dödlighet påverkar de val vi gör och hur vi ser på världen.

Studie 1

Den första studien av Solomon och hans kollegor utfördes med 22 stycken amerikanska domare och ett påhittat brottsfall. Domarna i studien blev ombedda att svara på ett formulär med en mängd frågor. I hälften av frågeformulären fanns två frågor som var menade att påminna om domarnas egen dödlighet. Dessa löd: ”Beskriv vilka känslor som uppkommer när du tänker på din egen död” och ”Redogör så noggrant du bara kan om vad du tror kommer att hända med din kropp efter att du har dött”.

Efter studien fick domarna tilldelat ett fall där en person var åtalad för prostitution och blev ombedda att sätta ett belopp för borgen, vilket är den summan som den åtalade kan betala för att bli frisläppt innan rättegången.

Resultatet från studien visade att domarna som inte blivit påminda om sin egen dödlighet i genomsnitt satte borgen till $55 (cirka 500 kr), medan domarna som fått svara på frågorna om sin egen död satte borgen till hela $455 (4 000 kr) i genomsnitt. Detta kan förklaras med att domarna som blev påminda om sin egen dödlighet befäste sitt synsätt om ett fredligt samhälle och blev mer negativt inställda till personer som utgör ett hot mot detta (brottslingar).

Studie 2

Den andra studien av professor Solomon och hans kollegor har som utgångspunkt att när vi människor blir påminda om vår egen dödlighet, så vänder vi oss ofta till trygga ledare som förstärker vår världssyn. Ledare som får oss att känna att vi bidrar i kampen mot ondska.

För att testa detta valde forskningsgruppen ut deltagare som fick läsa upp ett valtal inför publik. Uppläsarna hade tre olika typer av roller. Den första ledaren hade en karismatisk framtoning och sa saker som ”Ni är inte bara vanliga medborgare, ni tillhör ett speciellt land”. Den andra ledaren hade en problemlösarattityd och berättade bland annat för publiken att han kunde lösa allting och var väldigt bra på att ta viktiga beslut. Den tredje ledaren fokuserade på samhörighet och sa saker som ”Jag uppmanar alla att aktivt hjälpa till för att göra vårt land bättre. Jag vet att varje medborgare kan göra skillnad”. Att ledarna redan på förhand fått en roll inför talet var givetvis ingenting som åskådarna visste om.

Vid första röstningen, innan åhörarna blivit påminda om sin egen dödlighet, fick den karismatiske ledaren endast 4 av 95 röster. I en andra omröstning, efter att röstarna fått svara på frågor om sin egen död, steg denna siffra med hela 800 %.

Ledarna skapar psykologisk trygghet och hopp när vår världsbild raserar

Efter 11 september-attacken år 2001 steg förtroendet för George W. Bush enormt. Detta trots att han innan attacken hade lågt förtroende och var ifrågasatt av många. Samma situation verkar nu ha skett i Sverige efter dådet i Stockholm, om än i något mindre skala.

Under statsminister Stefan Löfvens tal efter dådet ingavs inte bara trygghet och mod, utan även en känsla av gemenskap och att vi står enade i kampen mot terrorism. Exempelvis talade Löfven om att vi är ett land samlat i sorg, vrede och beslutsamhet, att de ondska krafterna aldrig kommer att segra, att regeringen kommer arbeta med alla svenskars trygghet och att vi tillsammans tar hand om Sverige. Dessutom har Stefan Löfven blivit hyllad från många håll som en stark ledare för sitt agerande efter attentatet.

Detta, i samband med att vi fortfarande ständigt blir påminda om dådet och på så vis även vår egen dödlighet, är troligtvis anledningen till det ökade stödet för både statsministern och Socialdemokraterna. I alla fall om man får tro Terror Management Theory.

Ahum
27 april, 2017
Laddar...