Bipolär sjukdom

En person som lider av bipolär sjukdom går igenom faser av förhöjd sinnesstämning och sänkt sinnesstämning. Detta betyder att personen under vissa perioder kan vara väldigt energisk och känna sig bra men under andra perioder uppleva sig väldigt deprimerad. Idag finns bra behandlingsmetoder som gör att en person med bipolär sjukdom kan leva ett vanligt liv. I texten nedan förklaras vad som kännetecknar sjukdomen, vilka behandlingsmetoder som finns tillgängliga och när man bör söka hjälp.

Bipolär sjukdom kallades tidigare för manodepressivitet. Ordet manodepressiv refererar till perioder av förhöjd sinnesstämning (mani) och perioder av sänkt sinnesstämning (depressiv). Att leva med bipolaritet betyder att man går igenom olika perioder av mani och depressivitet. En person med bipolär sjukdom som befinner sig i ett maniskt tillstånd känner sig ofta energisk, lättirriterade och behöver mindre sömn än vanligt. En depressiv period kännetecknas ofta av nedstämdhet, känslor av hopplöshet och minskat intresse för att delta i aktiviteter.

Idag lider cirka en till två procent av Sveriges befolkning av bipolär sjukdom, som är lika vanlig hos kvinnor som män. Vid vilken ålder en drabbad person först får symptom varierar. Vissa har kraftiga symptom redan i barndomen medan andra inte får symptom förrän senare i livet, dock har de visats att de flesta befinner sig i de sena tonåren eller tidig vuxen ålder när de utvecklar sjukdomen.

Det finns två olika typer av bipolaritet, bipolär sjukdom typ 1 och bipolär sjukdom typ 2. Skillnaden mellan de två är att personer som är diagnostiserade med bipolär sjukdom 1 har kraftigare perioder av mani som kan leda till psykotiska tillstånd, medan en person med bipolär sjukdom typ 2 upplever lindrigare perioder av förhöjd sinnesstämning, som kallas hypomani.

Anledningarna till att en person får bipolär sjukdom är inte helt klara. Forskare har dock enats om att gener spelar en viss roll. Studier har visat att om någon i familjen lider av bipolär sjukdom ökar risken för att själv bli drabbad. Detta betyder dock inte en person kommer att utveckla bipolär sjukdom bara för att man har en förälder eller ett syskon med diagnosen. Majoriteten av de som har någon i familjen med sjukdomen blir aldrig drabbade. Studier har även visat att olikheter i hjärnstrukturer och hjärnfunktioner samt miljö också har en inverkan.

Symptom

Personer med bipolär sjukdom upplever olika perioder av humörsvängningar. Hur länge dessa perioder varar och hur kraftiga de är varierar från person till person. Det är vanligt också vanligt att uppleva symptomfria perioder mellan de depressiva och maniska faserna. Symptom för personer som genomgår en depressiv period kan exempelvis inkludera minskat intresse för omgivningen och aktiviteter och känslor av nedstämdhet. Detta leder ofta till problem såsom koncentrationssvårigheter, rastlöshet och sömnsvårigheter. Vissa har så pass kraftiga depressioner att självmordstankar och självmordsförsök förekommer.
Under de maniska depressionerna är känslor av eufori och överaktivitet vanligt förekommande. Detta kan leda till att personen i fråga blir väldigt lättdistraherad, impulsiv och ständigt får nya idéer och planer.

Vad som utlöser en manisk eller depressiv period skiljer också från person till person men det är vanligt att stressrelaterade livshändelser har en inverkan.

Behandlingsmetoder

Bipolär sjukdom går inte att bota men det finns behandlingsmetoder som gör att en person som har sjukdomen kan leva ett normalt och välfungerande liv. De vanligaste sätten att behandla bipolär sjukdom är läkemedel och psykoterapi. Det finns för- och nackdelar med alla typer av läkemedel och vilken typ som passar en person bäst är individuellt. Antidepressiva (SSRI) och stämningsstabiliserande är några av de vanligaste typer av läkemedel som rekommenderas av psykiatriker.
Psykoterapeutiska behandlingsmetoder som har visat sig vara effektiva inkluderar kognitiv beteendeterapi, psykodynamisk terapi och dialektisk beteendeterapi. Liksom läkemedel är valet av terapiform individuellt och beror på vilken typ av problem en person har och hur kraftiga symptomen är.

Fallet om Fredrika

Fredrika är en 22 år gammal tjej som de två senaste åren har haft återkommande problem med nedstämdhet. Hon vet inte varför men ofta så känner hon sig ledsen och energilös under en period för att sedan må jättebra igen. När hon känner sig deprimerad har hon ofta ingen energi alls och även om hon oftast lyckas ta sig till jobb känner hon inte samma glädje i det som vanligt. Hon tappar också intresset för att utöva sina fritidsaktiviteter och träffa familj och vänner.

Fredrikas föräldrar har den senaste tiden blivit mer och mer oroliga för henne. Det kan ibland gå flera veckor utan att hon hör av sig och när de pratar låter hon väldigt nedstämd. Sen helt plötsligt en dag kan hon dyka upp efter en dyr shoppingrunda med massor av presenter till familjen. Då verkar hon vara på ett sprudlande humör och berättar om alla nya idéer och planer hon har och det kan till och med vara svårt för de andra att få en syl i vädret. Efter att Fredrikas mamma och pappa har pratat med henne erkänner Fredrika att hon har känt sig mer ostabil än vanligt på sistone.

De bestämmer sig tillsammans för att ta kontakt med den lokala vårdcentralen och där blir Fredrika remitterad till psykologen Thomas. I det första mötet får Fredrika berätta om sig själv och varför hon valt att söka sig till psykologi. Thomas ställer också frågor om hur hon har mått den senaste tiden och hur hennes vardagsliv ser ut. Tomas och Fredrika träffas två gånger i veckan de närmsta veckorna och diskuterar i sessionerna hur Fredrikas veckor har varit och hur hon har mått psykiskt. Thomas berättar att han anar att Fredrika kan lida av bipolär sjukdom, men även att det iså fall är något de kan arbeta med tillsammans för att Fredrika ska må bättre. Fredrika får efter tionde mötet med Thomas träffa en psykiatriker.

Efter att de har diskuterat om Fredrikas situation får hon ett humörstabiliserande läkemedel att ta en gång per dag. I början mår Fredrika sämre av tabletterna men efter någon vecka börjar hon känna sig bättre igen. Hon fortsätter att träffa Thomas, men nu bara en gång i veckan. Tillsammans arbetar de med en blandning av psykodynamisk och kognitiv beteendeterapi för att förbättra Fredrikas välbefinnande. I terapin lär sig Fredrika olika tekniker för att hantera problematiska situationer och även hur hon själv kan lära sig känna igen när en manisk eller depressiv period är på väg.

När bör man söka hjälp?

Att ibland vara nedstämd och ibland känna sig euforisk är en del av livet för alla människor och behöver inte betyda att man lider av någon slags psykisk ohälsa. Det som karakteriserar bipolär sjukdom är att humörsvängningarna ofta är väldigt intensiva och påverkar både personen i fråga och omgivningen. De första symptomen på bipolär sjukdom är ofta bara perioder av nedstämdhet och det kan därför vara svårt att avgöra till en början om en person lider av depression eller bipolär sjukdom. Om du upplever att du själv eller någon i din närhet har depressiva perioder eller kraftiga humörsvängningar som kommer och går kan det vara bra att kontakta en psykolog för att tillsammans finna ut hur man kan arbeta med situationen.

Artiklar

Laddar...